Du har säkert stött på dem när du handlar i matbutiken eller på nätet: klimatmärkningarna som säger sig visa vilken miljöpåverkan produkterna har. Siffrorna är resultatet av så kallade livscykelanalyser – algoritmer som ska beräkna varans avtryck från råvara till avfallshantering.
I reportaget »Miljövänligt« i kommande Filter #82 skärskådar journalisten Ann-Helen Meyer von Bremen livscykelanalyserna för att ta reda på: Var kommer egentligen siffrorna ifrån? Hur har man räknat fram dem? Och hur kommer det sig att du enligt märkningarna borde dricka läsk och äta broilerkyckling hellre än mjölk och kött från frigående djur?
Reportaget och Filter #82 når prenumeranter från och med den 27 september. Den som inte är prenumerant måste teckna en prenumeration senast tisdag 14 september för att få numret i brevlådan. Här bjuder vi på fem intressanta uppgifter ur »Miljövänligt«:
• Det finns en rad olika klimatmärkningar: Mat.se använder sig av siffror som räknats fram av forskningsinstitutet Rise, WWF har en matkalkylator framtagen av företaget Carboncloud och i Danmark finns Den store klimatdatabase – framtagen av tankesmedjan Concito. De anger alla helt olika siffror för hur mycket växthusgaser exempelvis ost släpper ut. Enligt WWF: 11 kilo växthusgaser per kilo. Det är mer än dubbelt så mycket som de 5,3 kilo som osten orsakar enligt Rise. Och enligt Concito är siffran 7,72 kilo. Alla uträkningar säger sig vara vetenskapligt baserade, men ger ändå helt olika resultat.
- Mer:
- Filterbubblan
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
