»Att kunna avgöra om en person snackar skit eller inte är det viktigaste man kan lära sig«

2016 blev det en världsnyhet att två kinesiska forskare skapat en algoritm som upptäckte om någon var kriminell enbart utifrån utseendet. De hade matat en dator med dels slumpmässiga porträttbilder från nätet, dels foton från kriminalregistret, och utifrån dem hade datorn identifierat särskiljande anletsdrag. När algoritmen testades med nya bilder kunde den avgöra vem som var brottsling. Forskarna menade att den stora datamängden samt datorns objektivitet säkerställde forskningens trovärdighet, men saknade förklarande hypotes i övrigt.

Problemet: vi människor har en tendens att kapitulera inför »svarta lådor«, det vill säga sådant vi inte begriper oss på – i det här fallet en algoritm. En granskning av de bilder som datorn matats med visade att folk tenderar att le när de fotograferas – bortsett från när de haffats av polisen. Det var bara detta den påstått smarta algoritmen hade upptäckt.

Ovanstående exempel är bara ett av många som Martin Rosvall, professor i teoretisk fysik vid Umeå universitet, använder när han lär ut kritiskt tänkande till såväl grundskolebarn som universitetsstudenter och en internationell publik. För när alltifrån vaccinmotståndare till klimatförnekare använder sig av vetenskapliga argument kan det vara svårt att veta vad man själv ska tro. Eller som Rosvall själv uttrycker det:

– Av allt man kan lära sig är det absolut viktigaste att kunna avgöra om en person snackar skit eller inte. Om du fick välja mellan att få tusen faktaupplysningar och processen för att skilja sant från falskt, så är värdet av den sista oändligt mycket större.