Filter klandras för att ha strukit delar av genmäle

Uttalande av Mediernas Etiknämnd dnr. 21133, exp. nr. 43/2021

Mediernas Etiknämnd klandrar Magasinet Filter för att ha åsidosatt god publicistisk sed. Genom att stryka bort delar av ett insänt genmäle har Filter inte levt upp till den medieetiska principen att vara generös med bemötanden.

I november 2020 publicerade Magasinet Filter en omfattande artikel, Bländverket [sic: artikeln heter »Bländverk«], med skarp kritik mot Discoverys dokumentärfilmserie Estonia – fyndet som ändrar allt som handlade om M/S Estonias förlisning.

I artikeln kritiserades journalisten Lars Borgnäs. Borgnäs som intervjuades i dokumentärens samtliga fem avsnitt var tidigare reporter vid SVT:s Uppdrag Granskning och hade gjort åtskilliga reportage om M/S Estonia, uttalat sig i intervjuer om orsakerna till förlisningen samt skrivit en bok om densamma.

I artikeln framfördes även skarp kritik mot Borgnäs journalistiska insatser vid andra stora nyhetshändelser som ubåtskränkningarna på 1980-talet, mordet på Catrine da Costa 1984 samt utredningen av mordet på Olof Palme 1986.

Artikeln avslutades med en fotnot som hänvisade till en konflikt som artikelförfattaren Mattias Göransson och Lars Borgnäs hade haft om en påstådd granat som hittats vid ubåtsjakten i Hårsfärden 1982 – en konflikt som refererades i artikeln. Fotnoten löd:

»Lars Borgnäs har avvisat upprepade intervjuförfrågningar, med hänvisning till att han kände sig påhoppad när vi kommunicerade om den gamla granaten.«

I det efterföljande numret av Filter (nr 78) infördes ett genmäle från Lars Borgnäs tillsammans med ett antal andra reaktioner på Filters artikel. Det genmäle som Borgnäs sänt till Filter hade redigerats av magasinets redaktör varvid flera stycken [sic: endast ett stycke var borttaget] tagits bort. I anslutning till genmälet hade redaktionen tillfogat: »Därtill har Lars Borgnäs, som vägrade låta sig intervjuas för Estoniaartikeln inkommit med ett genmäle.«

Anmälan

En betydande del av artikeln ägnades åt en kritisk genomgång av Borgnäs insatser som undersökande reporter vid Sveriges Televisions Uppdrag Granskning. Kritiken avsåg bland annat – men inte bara – reportage han hade gjort om Estoniaolyckan och intervjuuttalanden i samband därmed.

Innan artikeln publicerades kontaktades Borgnäs via mejl och tillfrågades om en intervju med anledning av den kommande artikeln om dokumentärserien. Det framgick av frågan att intervjun skulle handla om Estonia, något annat nämndes inte.

Borgnäs tackade nej till en intervju med hänvisning till en tidigare misslyckad kontakt med Göransson. Göransson upprepade sin förfrågan men Borgnäs stod fast vid sitt nej till en intervju men skulle sända en skriftlig kommentar till den färdiga texten för publicering samtidigt med, eller efter publiceringen av artikeln.

När Filterartikeln förelåg i publicerat skick i november visade det sig att Göransson där framförde skarp kritik inte bara mot Borgnäs journalistiska insatser i Estoniafrågan – som hans intervjuförfrågan gällt – utan även på en rad andra områden, som ubåtskränkningarna på 1980-talet, utredningen av mordet på Olof Palme 1986 och mordet på Catrine da Costa 1984.

Dessutom innehöll artikeln enligt anmälan förklenande beskrivningar av Borgnäs person och sätt att sköta sitt arbete. Den framförda kritiken uppfattade Borgnäs som osaklig, vilseledande och i vissa delar kränkande.

Borgnäs erbjöds att sända in ett genmäle på högst 2 000 tecken, men Filter förbehöll sig rätten att avgöra vad som skulle publiceras utifrån vad han ansåg vara »sakligt och relevant«.

Av det insända genmälet hade den del där Borgnäs bemötte Göranssons kritik mot Borgnäs agerande i ubåtsfrågan tagits bort.

I sin anmälan framhåller Borgnäs att det publicerade genmälet ger intryck av att ha publicerats oavkortat. Läsaren hölls således ovetande om hans invändningar mot Göranssons beskrivning av fakta när det gällde ubåtskränkningarna, en central fråga i Borgnäs journalistiska arbete. Läsaren fick inte heller veta att han i samband med att han avböjt en intervju hade erbjudit sig att skriftligt kommentera artikelns kritik i samband med publiceringen.

Borgnäs invände mot att Filter brutit mot överenskommelsen att publicera ett genmäle på maximalt 2 000 tecken. Mattias Göransson svarade samma dag att han meddelat Borgnäs att: »Notera att jag skrev att ›de delar som är sakliga och relevanta‹ publiceras. De som ströks ägde inte minsta korn av sanning, varför det hade varit slöseri med tid, energi och trycksvärta att först citera dem och sedan redogöra för läsaren varför de är falsarier.«

Borgnäs ville att MO skulle bedöma om Mattias Göranssons agerande stod i överensstämmelse med de pressetiska reglerna gällande bemötande och genmäle.

Medieombudsmannen avskrev ärendet med sammanfattningsvis följande motivering.

Först kan konstateras att artikeln »Bländverk« innehåller mycket skarp kritik mot anmälaren Lars Borgnäs. Vid upprepade tillfällen ägnas stort utrymme åt att kritisera hans yrkesgärning och person. Ur ett medieetiskt perspektiv kräver en sådan kritisk granskning att mediet som publicerar upplåter generöst med utrymme åt den kritiserade personen att få komma till tals och svara på kritiken.

I det aktuella fallet är det tveklöst negativa uppgifter som publicerats om Borgnäs. För att avgöra om det varit försvarligt att publicera uppgifterna tittar MO på den ställning Borgnäs har, och i vilken utsträckning han måste tåla en tuff granskning.

Här kan konstateras att Borgnäs långa erfarenhet som journalist, författare och debattör i frågor som rör Estonia och andra stora och uppmärksammade nyhetshändelser gör att han befunnit sig på en offentlig arena. Borgnäs har själv i bokform, reportage och debattartiklar framfört teorier och riktat kritik mot andra som hanterat dessa stora nyhetshändelser. Det gör att han själv måste tåla ett stort mått av kritisk granskning av sina publiceringar och sitt agerande.

När det gäller frågan om genmälet som publicerades har ett stycke som rör specifika detaljer om ubåtsjakten i Hårsfjärden redigerats bort. Det vore olyckligt om MO gick in och avgjorde vad som i ett enskilt fall ska vara tillåtet att redigera bort eller inte. Man kan konstatera att det står en redaktör och ansvarig utgivare fritt att redigera i texter som kommer till redaktionen, även genmälen.

Därtill innebär den medieetiska rätten till bemötande endast en möjlighet att få svara på huvuddragen i kritiken. MO anser att Borgnäs har fått en sådan möjlighet, även med beaktande av att hans genmäle publicerats i nedkortad version. Borgnäs har därmed inte orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Ärendet skrivs därför av.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd (MEN)

Lars Borgnäs har överklagat MO:s beslut och framfört sammanfattningsvis följande.

MO skrev i sitt beslut att den medieetiska rätten till bemötande endast innebar »en möjlighet att få svara på huvuddragen av kritiken«. Denna ogenerösa tolkning av bemötanderätt ifrågasätts. Även om det skulle anses att bemötanderätten endast skulle avse huvuddragen måste det vara den kritiserande parten som avgör vad som är huvuddragen och som därmed inte får redigeras bort. Artikeln i tidskriften Filter innehöll bred kritik av hans journalistiska arbete också avseende annat än Estonia-frågan. Avsnitten som berörde ubåtskränkningarna tillhörde från hans synpunkt huvuddragen av kritiken i artikeln. Genom att de delar av genmälet som gällde ubåtskränkningarna ströks gavs han ingen möjlighet till bemötande av den kritiken. Det var till stor skada för honom eftersom tidskriftens läsare gavs intrycket att han valt att inte bemöta den kritiken.

Mediernas Etiknämnds bedömning

En grundläggande medieetisk princip är att medierna ska vara generösa med att erbjuda bemötanden bland annat i form av ett genmäle.

I artikeln i tidskriften Filter riktades hård kritik mot Lars Borgnäs. Den största delen av artikeln och kritiken gällde Estonia-frågan, men artikeln innehöll även ett avsnitt med kritik mot Lars Borgnäs agerande i den så kallade ubåtsfrågan. Även om det var en mindre del av artikeln var kritiken mot honom hård också i denna del. Trots det, och trots att det genmäle som Lars Borgnäs önskade få publicerat var förhållandevis kort, valde tidskriften att ta bort den del av genmälet som gällde ubåtsfrågan.

Visserligen har en redaktör och ansvarig utgivare rätt att redigera även i ett genmäle, men det får inte ske på ett sätt som kommer i konflikt med principen om att medierna ska vara generösa med möjligheten till ett genmäle. Genom att tidskriften strök hela delen av genmälet som gällde ubåtsfrågan fick Lars Borgnäs inte möjlighet till något genmäle alls mot den del av artikeln som innehöll kritik mot hans agerande i den frågan. Det innebär att tidskriften inte respekterade principen om att den ska vara generös med möjligheten till genmäle. Lars Borgnäs drabbades genom detta av en oförsvarlig publicitetsskada. Tidskriften Filter ska därför klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.

Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.