Filterbubblan Publicerad 23 september 2019

Reaktioner på »Ohörda rop«

Ola Sandstigs reportage väckte debatt redan sex veckor innan det publicerades. Här samlar vi reaktionerna på vår granskning.

Reportaget »Ohörda rop« handlar om den lika infekterade som politiserade frågan om apatiska flyktingbarn. Den har diskuterats i 15 år av läkare, psykiatriker, beslutsfattare och journalister. Men ingen har pratat med barnen – förrän nu. I Filters granskning talar Anahit och Nermin ut om hur de tvingades att spela apatiska av sina föräldrar, och om den fysiska och psykiska misshandel de utsattes för.

För er som är intresserade av att hänga med i debatten samlar vi här de reaktioner som granskningen fått.

• Den 14 augusti publicerade DN Kultur en debattartikel av journalisten Gellert Tamas med rubriken »Varför tiger Filter om kopplingen till ytterlighetshögern?«. Tamas, som kontaktats av Sandstig för en intervju, menade att reportaget i själva verket är en del av ett projekt med »nära och många kopplingar« till den »svenska ytterlighetshögern«, och syftade på en mediekritisk bok som Sandstig skriver tillsammans med Nyheter Idags kontroversielle grundare Chang Frick. Tamas anklagade Filter för att försöka »mörka och vilseleda« honom »med påståenden om att de vill ha en intervju till en text i Filter – när det i själva verket handlar om en del i ett större debattboksprojekt, initierat av Chang Frick och finansierat via Nyheter Idags insamling«.

• Den 15 augusti publicerade DN Kultur chefredaktör Mattias Göranssons replik: »Gellert Tamas skjuter på budbäraren«. Göransson skrev att det är sant att Sandstig för 1,5 år sedan inledde sitt bokprojekt med Frick – »som Filter inte är inblandat i« – och att ett av kapitlen i boken var tänkt att belysa mediedebatten om apatiska flyktingbarn. Om reportageidéns tillblivelse skrev Göransson: »När Sandstig började jobba med frågan vidgades ämnet dock snabbt till att röra större och viktigare saker än mediekritik […] Ola kontaktade istället mig och Filter, som snabbt insåg materialets sprängkraft.« Han avslutade: »Vi samarbetar inte med Chang Frick, och vi finansieras naturligtvis varken av alternativhögern eller Ryssland.«

• Den 20 augusti svarade Tamas på DN Kultur under rubriken »Mattias Göransson vägrar diskutera principfrågan«. »Förstår inte Göransson det självklara; att Nyheter Idags anonyma givare ger Sandstig och Frick bidrag för att de utgår ifrån att de i gengäld får ett resultat som de förväntar sig – som går i linje med tidningens generella hållning mot så kallade invandrare – och att Sandstig uppenbart är beredd att ge dem denna bild? Varför skulle han annars ta emot deras pengar? Göransson vägrar inte bara att diskutera sakfrågan, han försöker dessutom vilseleda läsarna.«

• Den 21 augusti publicerades Mattias Göranssons avslutande replik, där han sade att han gärna debatterar principiella frågor, liksom reportagets faktiska innehåll, efter publicering. »Tamas är uppenbarligen så oroad över den text Filter kommer att publicera om sex veckor att han redan nu gör allt för att så tvivel kring dess uppkomst. I motsats till vad Tamas låter påskina så handlar det dock inte om någon debattartikel, utan om ett mycket grundligt researchat undersökande reportage.«

• Den 23 september, samma dag som granskningen publicerades, uppmärksammades den i Expressen: »Apatiska barn berättar: Vi tvingades spela sjuka.« Mattias Göransson berättade också om bakgrunden till granskningen i ExpressenTV. Även Aftonbladet uppmärksammade avslöjandet samma dag.

• I ledartexten i Filter #70 konstaterade vi följande: »Främlingsfientliga krafter lär i det här fallet säga: ›Vad var det vi sa?‹ De kommer att stärkas i sin uppfattning att Sveriges gränser ska hållas stängda. Men man kan lika gärna dra motsatt slutsats: om människor kan bli så desperata att de svälter och plågar sina egna barn för att få stanna, så borde flyktingpolitiken bli mer generös. Fakta är en sak, åsikter en annan.«

En rad alternativmedier uppmärksammade Filters avslöjande och valde föga förvånande att fokusera på det förstnämnda spåret. Högerextrema Fria Tider valde exempelvis vinkeln: »›Apatiska flyktingbarn‹ erkänner: Vi var friska.«

• »Håll ögonen på sakfrågan i debatten om de apatiska barnen«, skrev Peter Santesson på Dagens Samhälle om Filters granskning. »Att barnen själva äntligen kommer till tals är en viktig vändning. Apatifrågan är en del av den svenska migrationspolitiken som behöver få sin historia skriven på riktigt. Nu har stunden kommit då budbäraren ska skjutas. Den där Ola Sandstig är en tvivelaktig person har Tamas redan meddelat, i en artikel där han på klassiskt manér föregriper granskningen med ett eget osande angrepp på granskaren. Som om personfrågor skulle förändra sakförhållandet ett skvatt. Måtte läsarna hålla ögonen på bollen den här gången.«

• Linda Jerneck på Expressen, Petter Birgersson på Ystads Allehanda, Johan Rudström på Upsala Nya Tidning samt Fredrik Haage på Smålandsposten har alla skrivit ledare om granskningen. »Filters avslöjande måste leda till en rejäl medial självrannsakan«, skrev Jerneck. »Men det får inte stanna där: Regeringen måste ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nya riktlinjer, där apatiska barn skyddas från sina familjer, och utreda hur det kunde gå så snett från början.«

• Artikelförfattaren Ola Sandstig medverkade den 24 september i Studio Ett, tillsammans med Per Brolin från svenska barnläkarföreningen och Gellert Tamas.

• Chefredaktör Mattias Göransson medverkade den 24 september i Svenska Dagbladets podcast Ledarredaktionen tillsammans med Lydia Wålsten, Sanna Rayman på Dagens Samhälle och barnläkaren Karl Sallin.

• Studio Ett gjorde den 25 september ytterligare ett inslag om »Ohörda rop«, där man intervjuade barn- och ungdomspsykiater Sven Román.

• Den 25 september uppmärksammade även SVT:s Aktuellt granskningen, med ett inslag där reportern Ola Sandstig intervjuades, liksom barnläkaren Göran Bodegård samt läkaren och forskaren Karl Sallin.

• Den 27 september publicerade Expressen en debattartikel av Eliot Wieslander, generalsekreterare för organisationen Läkare i världen: »Misstänkliggör inte de apatiska barnen.« Wieslander skrev: »Hela poängen med Filters reportage är att de här barnen inte har haft uppgivenhetssyndrom. Vad de har varit med som säger alltså ingenting om hur det är att faktiskt ha uppgivenhetssyndrom. Filter använder ändå misshandeln av dem för att säga något om just detta och försöker till och med väcka liv i den sedan länge avklarade frågan om uppgivenhetssyndrom överhuvudtaget existerar.«

• Den 27 september sände Medierna i P1 ett inslag om »Ohörda rop«, där reporter Ola Sandstig samt Gellert Tamas medverkade. Johan Cedersjös program har rubriken »Norska journaler skapar storbråk efter veckans rapportering om apatiska barn«. Ola Sandstig tog också upp de norska journalerna i ett inlägg på Filterbubblan.

• Aftonbladet publicerade den 27 september artikeln »Gellert Tamas kritisk mot artikeln om apatiska barn«. Tamas menar att »reportaget – utifrån endast två enskilda fall – driver en tes om att apatiska barn som spelar sjuka är ett utbrett fenomen«. »De här fallen utgör bara två promille av alla apatiska barn i Sverige«, säger Tamas till Aftonbladet.

• Janne Josefsson tog den 28 september upp »Ohörda rop« i sin krönika i Dagens Nyheter. »Om Ola Sandstig har rätt är det en skam för journalistkåren att vi okritiskt svalde att det var en lögn och myt att föräldrar i vissa fall tvingade barn att spela apatiska. Kanske blir det skallgång på Sandstig. Då gäller det att vara förberedd – och att ha på fötter.«

• I en ledare i Barometern den 28 september skrev Daniel Braw att »lärdomarna av apatiutbrottet bland barn inte har dragits« och att »medvetet naiva svek de apatiska barnen«.

• I en ledare i Svenska Dagbladet den 29 september skrev Tove Lifvendahl: »Massans svaghet är att den slutar tänka. Den vill bara se det högre syftet, fastslå den enda, rena sanningen. Den som har anslutit sig till det högljudda kollektivet får ett starkt egenintresse av att försvara sitt ställningstagande, vilket Filters reportage också visar. Då blir kritiska eller avvikande röster ett hot. Saknas motargument i sak, återstår karaktärsmord. ›Gå ut ur er bubbla!‹, säger Anahit Arakelyan i Filter. Det är ett gott råd. Masspsykoser är livsfarliga.«

• Agnes Karnatz, ledarskribent på Svenska nyhetsbyrån, skrev den 30 september om granskningen: »Flera läkare pekar ut en jargong som inneburit att man inte fick pröva om dessa sjukdomar verkligen var på riktigt.«

• Den 30 september publicerades en ny debattartikel av Gellert Tamas på DN Kultur med rubriken »Förvrängda fakta om de apatiska barnen.« Han skrev: »Trots detta minimala underlag använder Sandstig stora delar av sin text till att ifrågasätta hela fenomenet apatiska barn. Det är en ansats som hade underkänts i samtliga vetenskapliga sammanhang.«

• Den 1 oktober medverkade Anahit Arakelyan, en av huvudpersonerna i »Ohörda rop«, Malou Efter tio i TV4. Se klippet här. Därtill intervjuades ungdomspsykiater Sven Román och Hanne Kjöller. Se det klippet här.

• Den 1 oktober skrev den pensionerade psykiatern Hans Bendz en debattartikel i Dagens Medicin: »Barn som tvingas simulera ›apati‹ är utsatta för misshandel.« Bendz skrev: »Reportaget i Filter ger nu ett facit till den infekterade debatten för 15 år sedan. Simulering förekom, vilket bekräftas av två av barnen, nu vuxna, som i Sandstigs reportage berättar om sin plågsamma tid som ›apatisk‹ simulant. Simulerandets verkliga omfattning kommer vi aldrig att få veta men omständigheterna kring endemin av ›apatiska‹ barn tillåter mig att gissa att simulering förelåg i en majoritet av fallen snarare än en minoritet.«

• Den 1 oktober replikerade Mattias Göransson och Ola Sandstig på Gellert Tamas debattartikel i DN: »Gellert Tamas lögner drabbar barnen.«

• Den 2 oktober replikerade Gellert Tamas igen: »Jag har tecknat hela bilden av de apatiska barnen.«

• Den 2 oktober skrev Expressens Linda Jerneck återigen om Filters granskning i en ledarkrönika: »Asylsökande barn tvingades spela sjuka – men SVT avfärdade allt som rasistiska rykten. Uppdrag granskning måste utan skygglappar följa upp sitt famösa reportage.«

• Den 3 oktober skrev Katarina Ahlqvist, VD för Gryning Vård, en opinionstext i Dagens Samhälle. Ingressen lyder: »Frågan om apatiska barn är åter aktuell efter ett reportage i tidskriften Filter. Här beskriver offentligägda bolaget Gryning sin metod för att vårda uppgivna barn tillbaka till livet. Miljöterapi samt att vårdas skild från familjen är två viktiga nycklar.«

• Den 3 oktober replikerade Mattias Göransson och Ola Sandstig återigen Gellert Tamas i DN Kultur: »Till syvende och sist handlar det om barn som förvägras adekvat vård, oavsett om de tvingas simulera eller inte.«

• Studio Etts reporter Magnus Thorén intervjuade den 3 oktober Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap, där Ascher fick »svara på kritiken« mot honom. Thorén intervjuade även barnpsykiatern Henrik Pelling, som bland annat sade: »Det har aldrig funnits några apatiska barn. Men det ligger ingen elak person bakom hur det blivit. Det handlar om förtvivlade föräldrar, förtvivlade barn och förtvivlad vårdpersonal som gemensamt skapat det här.«

• Hanne Kjöller skrev den 4 oktober en ledare i Dagens Nyheter med utgångspunkt i Filters avslöjande: »Tänk om vi kunde lära något av historien om de apatiska barnen.« »Varje redaktör som upplåtit utrymme åt dessa mediala hedersmord, och som dessutom gett Tamas privilegiet att få sista ordet, borde trä en brun papperspåse över huvudet och sätta sig i ett hörn och skämmas«, skrev Kjöller.

• Den 5 oktober publicerades en TT-artikel där bland annat barn- och ungdomspsykiater Sven Román och barnläkaren Karl Sallin intervjuades: »Kräver att råd om apatiska barn ses över.« »Lite för snabbt bestämde man sig för en enkel förklaringsmodell för ett väldigt komplext fenomen, trots att det fanns de som förordade en öppnare inställning. Det är lite slarvigt och man får nog betrakta det som ett svek mot barnen tyvärr. Den medicinska professionen har ett ansvar att försöka ställa detta tillrätta«, säger Sallin i artikeln.

• Den 7 oktober publicerade Dagens Samhälle en text av Peter Santesson: »Journalerna bevisar att Tamas mörkar uppgifter.« Efter debatten om de norska fallen mellan Filter och Gellert Tamas beslöt sig Santesson för att »själv kontrollera saken och gå igenom de norska journalerna för ett av fallen«. Santesson skriver: »Efter att själv ha läst journalerna hävdar jag att utdragen som Filter har publicerat är representativa. Det är inte ett skevt urval från ett material som egentligen drar i en annan riktning, utan ger relevanta exempel på det som beskrivs i de norska journalerna. Tamas har förtigit avgörande uppgifter.«

 

Annons

Annons

Annons

Fler inlägg

Filterbubblan

Fakta och fiktion i Quick

Publicerad 20 september 2019

Filterbubblan

Ännu en årsdag

Publicerad 27 februari 2019