I dag blev det känt att toppjuristen Hans-Gunnar Axbergers bok Statsministermordet får Stora fackbokspriset. Det delas ut av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse som utöver äran pytsar ut 125 000 kronor till vinnaren, vilket gör det till Sveriges största pris för sakprosa.
I ett fredagsbrev till er Filterläsare refererade jag i höstas till boken i samband med att vi publicerade en intervju med rättspsykologen Julia Korkman. Anledningen var att Axberger utgjorde ett så ovanligt gott exempel på människor med felaktiga föreställningar om hur minnet fungerar. »Särskilt försiktig bör man vara med tidiga förhörsanteckningar«, skriver han i sin bok om Palmeutredningen. »Senare förhör, under lugnare förhållanden, är på det sättet mer tillförlitliga, alltså tvärtemot klyschan att det först sagda är det mest sanna (som om inte eftertanke, distans och relevanta frågor skulle kunna framkalla hågkomster).« Vilket alltså är en ren invertering av mer än hundra års ansamlad vetenskap.
Som redaktör för Thomas Petterssons Den osannolika mördaren är jag part i målet, och tänkte därför inte skriva mer om saken. Men när det blev känt att Hans-Gunnar Axberger nominerats till både Augustpriset och Stora fackbokspriset gick det förstås inte längre att hålla fingrarna i styr.
Enligt talesättet Brandolinis lag tarvar det väldigt mycket mer energi att avfärda än att producera bullshit, så av hänsyn till både mig själv och er läsare valde jag att fokusera på en enda sak: Axbergers minst sagt märkliga försök att återupprätta vittneskonfrontationen där Lisbet Palme pekade ut Christer Pettersson. Texten är upplåst – så dela den gärna med människor du känner.
Veckans …
… TV-tips
Vidrigheterna i Ukraina bara fortsätter, och för den som deppar ihop av monotonin och vill se något som berör kriget, men ändå inte, rekommenderas Trauma Zone. BBC:s dokumentärserie dyker ner i det kaos som präglade Sovjetunionen och dess efterföljande statsbildningar åren 1985–1999 – och som ledde till att den auktoritäre Vladimir Putin kunde uppfattas som en frälsare. Serien ligger upplagd på Youtube.
… historienotering
I dag är FN:s internationella dag för slaveriets avskaffande. När jag som 23-åring reste till Ghana besökte jag resterna efter det svenska 1600-talsförsöket att etablera en koloni i Västafrika. Svenskarna ägnade sig bland annat åt slavhandel, och det är denna mörka epok samt den västindiska kolonin S:t Barthélemy som brukar lyftas fram när slaveriets historia diskuteras i Sverige.
I Ghana hörde jag talas om botanisten och Linnélärjungen Anders Sparrman och hans reskamrat Carl Bernhard Wadström. När de var i Västafrika upprördes de av den omänskliga slavhandeln, och Wadström tecknade den världsberömda illustration av ett skepp tätt packat med slavar som abolitionisterna spred som protest. De båda svenska vetenskapsmännen reste sedan till Storbritannien där deras vittnesmål anses ha bidragit till slaveriets avskaffande.
Deras insatser var länge bortglömda i Sverige, men på senare år har olika röster bland annat föreslagit att man reser en staty till Wadströms minne. Här finns en populärhistorisk fackbok som väntar på att skrivas, eller kanske ett TV-drama. Det enda som i dag finns att läsa om Wadströms kamp mot slaveriet är The Moment is Now, en vetenskaplig studie från 2019.
Läs fler tips från Filterredaktionen här.
… intervju
I går utkom åklagaren Lisa Dos Santos bok Älskade bror. I vårt nya nummer pratar vi med henne om något som förvånansvärt få har uppmärksammat: det växande fenomenet med streamingtjänster som publicerar ocensurerade ljudinspelningar från rättegångar. Dos Santos ser flera faror med tjänsterna.
… Filtertrams
I morgon har en nyskriven pjäs om den tyska stjärnreportern Claas Relotius, som ertappades med att dikta upp reportage, premiär på Uppsala stadsteater. Här har vi sammanställt ett gäng andra tyskar som var hejare på humbug.
