Designern Helena Lundström klär stjärnorna i lakan och gardiner.
När började du använda gamla tyger i din design?
– Jag har sedan jag var liten sytt om gamla plagg och skapat nya av gamla tyger, och startade mitt företag 2008. Folk uppskattade idén men förstod inte värdet i arbetsinsatsen – det sågs fortfarande som secondhandkläder. Efter att ha studerat i Milano och jobbat i Stockholm för designer och skräddarmästare flyttade jag tillbaka till Göteborg för sex år sedan. Jag ville följa min originalidé att jobba med återbruk och vintagetyger. Jag fick några uppdrag direkt och hörde sedan av mig till Sarah Klang, som uppträtt på en butik som jag designat en kollektion för. Hon gick igång på idén och sedan dess har jag bara kört på.
Varför inte nya tyger?
– Jag hade inte så mycket resurser som barn, och det fanns sällan möjlighet att köpa nytt. Vi ärvde, lagade och använde allt tills det gick sönder. Det är lite störande när det pratas om återbruk som någon ny idé, det har alltid funnits. Om det är bristen på tillgångar eller inställningen till konsumtion som formar ideologin spelar inte så stor roll – kontentan är densamma. Nu finns ett överskott av material, varför inte använda det först? Dessutom är det mycket roligare tyger, som ofta är mer hållbara.
Var hittar du de bästa tygerna? 
– Jag har alltid samlat på mig tyger. Häromdagen använde jag ett tyg som bara legat och väntat på rätt person i tio år. Jag har många kontakter, så jag får tips om någon sömmerska lagt ner sin verksamhet eller om något dödsbo rymmer ett större tygparti. Eller så åker jag till loppisar och plockar på mig allt jag kan. Ganska ofta är mina tyger inte använda, utan bara gamla. Men Petra Marklund har uppträtt i Allsång på Skansen i en gammal gardin, och Linnea Henriksson gick på Ellegalan – även hon klädd i gardin.
Onsdag 9 februari. Sarah Klangs turné Virgo Tour, som pågår mellan januari och maj, kommer till Malmö Live Concert. Helena Lundström har designat scenkläderna.
Young Wallander på Netflix har åtminstone lyckats med en sak: att visa hur svenska och utländska kulturkritiker inte verkar vara överens om någonting.
»Vilka krafter som ligger bakom intrigerna kan vi ana oss till redan i andra avsnittet.« TT
»Ett spännande pusseldrama.« New Indian Times
»Serien gav mig ingenting […] Tråkigt, bortkastat med tid.« Cinetaste
»En gripande serie […] Jag var tvungen att sträckkolla.« Forbes
»Manuset känns som något skrivet av folk som har läst om våra problem från utsidan […] utan någon vidare känsla för landet, folket och mentaliteten.« Aftonbladet
»Det som särskiljer serien är dess politiska samvete […] Den utspelar sig i ett Sverige som slagits sönder av rashat, där […] högerextrema grupper har gjort Malmö till en farlig plats.« Den of Geeks
»Bara britter, utan någon som helst lokalkännedom, skulle inte lägga märke till knasigheterna.« Kulturnyheterna
»En välgjord thriller. De övergivna malmöitiska gatorna […] fångas med kornig realism.« NME
»[Adam Pålssons] engelska är utmärkt.« TT
»En annan egendomlighet är det ofattbara beslutet att låta [Adam Pålsson] behålla sin hesa, svenska accent.« The Telegraph, som kallade serien »streamingerans hittills sämsta drama«. Inte ens svenska kritiker hatade den så innerligt.
Torsdag 17 februari. Säsong två av Young Wallander släpps på Netflix.
Numera är 37 procent av deltagarna under Vasaloppsveckan kvinnor. Så har det inte alltid varit.
När Vasaloppet genomförs för andra gången deltar gymnastikläraren Margit Nordin. »Nio mil är för långt för en kvinna«, menar Idrottsbladet efteråt. »Man kan inte vara säker på att alla som vilja försöka sig på uppgiften lika lyckligt komma att gå i land därmed. Ty nästa år komma många flickor som vilja starta. Men de måste nekas.« Åtta dagar efter loppet förbjuds kvinnors medverkan.
Orsabon Berit Ors åker fyra Vasalopp utan nummerlapp och kliver ur spåret före målgången. Hon argumenterar för kvinnligt deltagande under IFK Moras styrelsemöten samt i pressen. »Få nu inte folk att tro att jag är något särexemplar«, säger Ors till Expressen. »Jag är fullständigt normal, syr och väver och så där.« Det enda resultatet: utmärkelsen Årets kvinna i världen av tidningen Femina.
Britt Dohsé och Birgitta Westhed anmäler sig som Kenneth respektive Rolf och tävlar iförda lösskägg. Westhed avslöjas och lyfts bort från spåret; Dohsé går nästan samma öde till mötes – »Där är en till!« – men tar sig i mål. Där sliter någon av henne nummerlappen och hon får inget diplom. Debaclet uppmärksammas stort och IFK Mora öppnar för kvinnor i Öppet spår.
Efter drygt halva loppet tar Ruth Svensson, första kvinna att delta i Öppet spår, en drickapaus framför Expressens fotograf. »Flytta på er för fan!« skriker en karl och knuffar omkull henne. Bilden på överfallet dominerar kvällstidningens förstasida nästa dag. Svensson går i mål på utmärkta 6.21, och från 1981 får kvinnor delta även i det riktiga Vasaloppet.
Lördag 12 februari. Vasaloppet firar sitt hundraårsjubileum med specialloppet Jubileumsvasan.
Källa: Praktverket Vasaloppet – 90 kvinnor och män i fäders spår av Henrik Lenngren.
För 25 år sedan ledde nyheten om det klonade fåret Dolly till vidlyftiga spekulationer. I princip alla visade sig vara tokfel.
»Med det klonade fåret Dolly har männen till slut i vetenskaplig iver avskaffat sig själva.« Anna Larsson, Aftonbladet
»Kanske kan Elizabeth Taylor klona sig och föda Michael Jackson en liten Liz-baby på gamla dar? Allt är ju möjligt.« Britta Svensson, Expressen
»Om 20 år kommer en majoritet av får, boskap och grisar att vara klonade.« Ian Wilmut, forskaren som tog fram Dolly
»Kloning skulle kunna leda till handel med celler från särskilt begåvade personer som idrottsstjärnor, musikgenier eller Nobelpristagare.« Leif Andersson, professor i sjukdomsgenetik vid SLU
»Det dröjer nog innan det finns fyra Foppa i Tre Kronor, även om tanken på kloning gör sig bäst i lagsporter.« Torbjörn Petersson, Dagens Nyheter
»Det är möjligt att metodens framkomlighet visar sig vara begränsad och fördelarna framför andra avelsmetoder alltför dyrköpta för en praktisk användning.« Marianne Rasmuson, professor i genetik, Umeå universitet
Tisdag 22 februari. 25 år sedan det klonade fåret Dollys existens offentliggjordes av The Roslin Institute i skotska Edinburgh.
I Politik är att vinna kartlägger tre forskare de svenska partiernas valkampanjer under 2000-talet. Ett parti sticker särskilt ut i deras analyser.
Antal miljoner kronor Centerpartiet hade i intäkter under valåret 2018 – näst mest av alla riksdagspartier efter Socialdemokraterna med 251 miljoner kronor.
Antal procent av Centerpartiets intäkter 2018 som kom från det partiägda investmentbolaget Randello, grundat 2005 av vinsten från försäljningen av tidningskoncernen Centerpress.
Antal procent av Centerns intäkter 2018 som bestod av offentligt stöd. För övriga partier står det offentliga stödet för mellan 55 (S) och 84 (KD) procent av intäkterna.
Antal procent av Centerns intäkter som 2018 kom från bidrag – absolut lägst av alla partier. För Sverigedemokraterna, Moderaterna och Liberalerna utgjorde bidrag mellan 20 och 31 procent av deras intäkter.
Antal miljoner kronor Centerpartiet hade i kampanjbudget 2018. Bara Socialdemokraterna hade större budget med 100 miljoner. Minst budget: Vänsterpartiet och Miljöpartiet med 18 respektive 17 miljoner vardera.
Antal kronor Centerpartiet spenderade på kampanjarbete per röst de fick i valet 2018. Det är mer än dubbelt så mycket som Miljöpartiet, med den näst högsta kostnaden per röst. Lägst av alla: Moderaterna med 38,9 kronor och Vänsterpartiet med 37,1 kronor per röst.
Tisdag 1 mars. Politik är att vinna av Niklas Bolin, Marie Grusell och Lars Nord utkommer på Timbro förlag.
Efter snart två år av hemarbete, vilka lärdomar finns det att dra?
Jo, hemmajobbare …
… sover mer.
Forskare vid högskolan i Gävle utrustade studiedeltagare med rörelsemätare och följde dem såväl hemma som på kontoret under pandemin. Deltagarna sov i snitt 34 minuter mer under de dagar då de jobbade hemma, utan att det inkräktade på arbetstiden. En senare studie, där deltagarna även bar pulsmätare och lämnade kortisolprover, visade att de rörde sig mer och var mer avslappnade vid hemarbete.
… är (sannolikt) minst lika produktiva.
Enligt ett flertal enkätundersökningar från högskolor och företag upplever svenska hemarbetare sig som mer produktiva. Det beror inte bara på självbedrägeri: flera år före pandemin genomförde den amerikanske forskaren Nicholas Bloom en omfattande studie där han följde 1 000 personer från ett börsnoterat kinesiskt callcenter som tilläts att jobba hemma. Han tittade på parametrar som sjukdagar, arbetstid och antal mottagna samtal om dagen, och kom fram till att hemarbetarna var 13 procent mer effektiva än de på kontoret. Efter studien erbjöd bolaget samtliga medarbetare att arbeta hemifrån, med goda resultat.
… hade det ganska gött redan innan.
Glesbygdsbor har haft betydligt sämre möjligheter att jobba hemma än storstadsbor, där särskilt stockholmare sticker ut i statistiken. Den största skiljelinjen är dock ekonomisk. Bara en av tio svenskar med traditionella arbetaryrken har kunnat jobba hemma, medan siffran är nästan 60 procent bland dem med högskoleutbildning. Personer från hushåll med en sammanlagd årsinkomst på minst 750 000 kronor har kunnat vara hemma i ännu högre utsträckning. Det är också dessa svenskar, och då särskilt kvinnor, som varit mest tillfreds med hemarbete.
… vill fortsätta jobba hemma.
Enligt den årliga undersökningen Svenskarna och internet vill 89 procent av de svarande fortsätta arbeta hemma emellanåt även efter pandemin. Hälften ville jobba hemma minst hälften av tiden, medan två av tio kunde tänka sig att alltid vara hemma. Någon-gång-ibland-lägret har dock störst chans att få sin vilja igenom: företag som ser ekonomiska vinster i mindre kontorsytor har redan börjat erbjuda anställda att »hybridarbeta«.
Onsdag 9 mars. Mässan Workspace Sweden – som kretsar kring »framtidens arbetsmiljö« – arrangeras i Stockholm.
I en kommande bok ger arkeologen Jonathan Lindström en ny bild av 14 000 år av svensk historia. Filter bad honom om några iakttagelser om våra förfäder.
Folk var råare förr:
»Hela samhällssystemet från bronsåldern och framåt byggde på slavarbete. Vi tillfångatog trälar i Finland och Baltikum och redan 800 före Kristus grundade svear och gutar en slavhandelskoloni i Rigabukten. Vid utgrävningar på Öland har man funnit eldstäder i djurstallen, där slavarna troligen bodde ihop med boskapen, och många gravar visar slavar som slagits ihjäl och begravts med sina ägare. Ahmed Ibn Fadlan vittnar på 900-talet om möten med vikingaköpmän och hur de våldtar sina slavinnor – inför ögonen på alla andra – innan de säljer dem. I Vendel utanför Gamla Uppsala ägnade man sig åt barnoffer. Man hade helt enkelt en vedervärdig människosyn.«
Folk var mer raffinerade än man kan tro:
»Det fanns otroligt sofistikerade välden redan på bronsåldern, och från tidig vikingatid styrde svear stora delar av östra Sverige – samt behärskade Norrlands, Finlands och Baltikums kuster. De grundade kolonier hundra mil in i Ryssland, dominerade päls- och slavhandeln och begav sig hela vägen ner till Bagdad, den sista biten med kamel. Man brukar imponeras av grekerna, men det här var ett politiskt system i liknande skala. Det fanns tidigt ett slags parlamentarism: representanter från hela väldet samlades i Uppsala vart åttonde år. Kungen hade ett råd, och det var väldigt beroende av tinget, dåtidens riksdag. Lagstiftningen reglerade inte bara olika brott och straff utan också hur domare och nämndemän skulle utses och agera.«
Folk har alltid varit om sig och kring sig:
»En 7 000 år gammal grav i skånska Skateholm rymmer en äldre man som ligger på sidan, senare har någon öppnat graven och lagt ett litet barn i hans famn. Det är svårt att se det som något annat än att barnet ska tas om hand av morfar eller farfar efter döden. En säljägare på Gotland har begravts utan huvud men med tänderna utplacerade där de skulle ha suttit, det är bara det att några har bytts ut mot sältänder. Folk har alltid varit pyssliga. Gravhögarna kanske inte är så imponerande jämfört med pyramiderna men var också ett rejält slöseri med trälar och resurser: en åtta meter hög gravhög krävde 3 000 dagsverken. Status har alltid varit en drivkraft. Det mest bling-blingiga man skapade var guldhalskragarna på 400-talet, nästan ett kilo tunga, absurt pilliga halsband gjorda i filigranteknik. Donald Trump hade trivts i de där.«
Torsdag 17 mars. Sveriges långa historia: Människor, makt och gudar under 14 000 år utkommer.
I en ny bok beskriver Peter Sandberg, doktor i ekonomisk historia, den svenska bryggerinäringens tvåhundraåriga utveckling. Filter bad om en snabbspolning.
Urbanisering. »Från att ha varit ett hantverk blir bryggandet en industri. När folk flyttar till städerna växer efterfrågan, och det öppnar bayerska bryggerier på varenda liten ort. Bryggare är vana vid uppgjorda priser och avtal sinsemellan, men nu uppstår en konkurrenssituation.«
Kartellbildning. »Den första branschorganisationen som bildas någonsin i Sverige är Svenska bryggareföreningen. Man delar upp marknaden geografiskt mellan sig, nästan ner på metern, förutom i storstäderna där man istället gör upp om gemensam prissättning.«
Nykterhetslobbyism. »Kring sekelskiftet intensifierar nykterhetsrörelsen kampen för totalt rusdrycksförbud, och till slut går bryggarna med på att sluta tillverka starköl. Exportöl – som det kallas än i dag – säljs utomlands eller skrivs ut på recept av läkare.«
Bryggeridöd. »De tuffa regelverken som införs under motbokstiden gör att branschen konserveras, vilket gynnar kartellerna. När motboken avskaffas och starkölet återinförs har storbryggerierna vuxit sig så starka att de kan köpa upp mindre konkurrenter – och lägga ner dem.«
Oktoberrevolution. »En motion av finansministern och pilsnervännen Gunnar Sträng får bifall: ett öl med styrka mellan pilsner och starköl får säljas i den privata detaljhandeln utan åldersgräns. Ett jätteuppsving för industrin, där de som inte köpts upp av jättarna riktar in sig på den nya marknaden.«
Spik i kistan. »Den så kallade alkoholpolitiska utredningen kommer fram till att mellanölet lett till ökat ungdomsfylleri. Först sätts en åldersgräns på 18 år, sedan förbjuds det helt och hållet, vilket är dödsstöten för många av de små bryggerier som överlevt hittills.«
Uppstickare. »Jättarna har en så skyddad marknad att de inte behöver bry sig om saker som marknadsföring, vilket lämnar en lucka för andra aktörer. Grängesbergs bryggeri är på väg att gå i konkurs men byter namn till Spendrups och lyckas med innovativa metoder vända på trenden – bland annat går deras första Spendrupsöl exklusivt till Operakällaren i Stockholm.«
Mikro-boom. »Den internationella trenden med mikrobryggerier får långsamt fäste i Sverige. Här finns många nedlagda bryggerier, vars utrustning folk kan köpa begagnad, och från 2000 och framåt slår hundratals mikrobryggerier upp portarna. Fortfarande i dag är deras marknadsandel dock ›mikro‹. De har inte hotat storbryggerierna, som istället öppnat sina egna hantverksbryggerier.«
Måndag 28 mars. Svensk bryggerihistoria – Öltillverkning under 200 år utkommer.
TV-programmen där kändisar bjuder in kollegor till sina kök, verandor och bryggor verkar aldrig ta slut. Filter bjuder produktionsbolagen på fem fantasifulla förslag.
E-types örtträdgård – kryddan som ändrar allt
Eurodiscokungen Martin Erikson är enligt Svensk Damtidning ägare av en fantastisk örtträdgård. Spänning och tårar utlovas när nattliga grävlingsattacker varvas med mystiska djupdykningar i jakt på matlagningens viktigaste ingrediens: kärlek!
Biancas (och Tiffanys) bastu
De sverigefinska syskonen Kronlöf har länge försökt motarbeta finska stereotyper, men nu är det dags att omfamna dem. Tiffany, som har klagat på bastubristen i det »kulturfattiga« Sverige, bjuder tillsammans med Bianca in gäster till svettiga och intima samtal.
Dietz drömhus
När Aftonbladet bad influeraren Margaux att betygsätta sin ekonomiska situation blev det bara två plus eftersom hon precis köpt ett sommarhus i Sydafrika. »Så, ni vet hur det är.« I Dietz drömhus hänger hon på savannen med kändisar som kan relatera.
Jannes yacht
En webbserie där »batongvänster«-politikern Jan Emanuel Johansson, ägare av lyxyachten Red, rullar ut välkomstmattan åt Joakim Lamotte, Alexander Bard och Patrik Sjöberg. Var så goda, Bulletin!
Martin Timells badtunna
Nej.
Mars. Arvingarnas sommar – fest på Lassemans altan har premiär på TV4.
- Mer:
- Gott & blandat
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
