Guld och gröna skogar, del 2

I över tio år har några av Sveriges största ekonomiprofiler marknadsfört investeringar i östafrikanska träd genom företaget Better Globe. För dem har det varit en god affär. Men hur är det för de 17 000 småsparare som följt deras råd? Här kan du läsa fortsättningen.

I Sverige fortsatte Jan Bolmeson att pumpa ut blogginlägg om Better Globe och Child Africa. Better Globe hade nu fler än 10 000 kunder i Sverige och de som hoppat på först hade börjat få den utlovade årliga avkastningen på 15 procent – tillsammans med ett erbjudande om att återinvestera pengarna i nya träd till rabatterat pris. I inlägget »Om mitt största misstag med Better Globe« ondgjorde sig Bolmeson över att han inte gått in med mer pengar ännu tidigare – det hade ju gett större avkastning.

Trädplantering var inte det enda ämnet som avhandlades: Bolmeson skrev om allt från pensionssparande till indexfonder och hur man bäst sparar till sina barn. Rika tillsammans hade vuxit till Sveriges mest lästa ekonomiblogg och Jan Bolmeson intervjuades som expert i tidningar som Mama, Metro och Sydsvenskan.

Skärmdump Rika tillsammans. Charlie Söderberg, Jan Bolmeson och Caroline Bolmeson.

Men när nätmäklaren Avanza 2014 lanserade ett samarbete med honom sparkade en mängd bloggkollegor återigen bakut. Personen bakom bloggen Sparsamt leverne skrev exempelvis att »Avanza marknadsför pyramidbluffar« och länkade till flera texter om »pyramidism«. I dem kritiserades både investeringsnätverket Bridge och Balansekonomis kopplingar till Better Globe. Kort därefter drog sig Avanza ur samarbetet.

Annons

Nu tonade Jan Bolmeson ner sin retorik. De detaljerade inläggen om Better Globes ersättningsmodell Binary Plan raderades och Bolmeson började allt oftare nämna de risker som var förknippade med investeringen.

Samtidigt gick det ingen nöd på honom och Balansekonomis övriga delägare. De hade nu börjat kalla sig »rikedomscoacher« och Charlie Söderberg fortsatte att dra fulla hus runt om i Sverige. På sin hemsida skröt företaget om att de utbildat tusentals och »inspirerat hundratusentals människor och till stor del skapat en folkrörelse kring ekonomi i olika avseenden«.

Våren 2016 gav sig Charlie Söderberg ut på en landsomfattande turné och när han besökte Stockholm Conference Center köade fler än tusen människor för att få de bästa platserna. Därinne var scenen tom sånär som på en pall. En pampig orkesterversion av The Final Countdown strömmade ur högtalarna medan en stor skärm visade reklam för Balansekonomi.

Fotot av en bok som låg uppslagen på en frodig sommaräng kompletterades med texten: »Ett rikare liv kan vara att läsa färre mejl och fler böcker.« Därefter följde en bild av barn som bakade pepparkakor: »Mer energi? Ett rikare liv kan vara att ha mer energi kvar till familjen.« Bara fötter på en strand: »Mer tid? Ett rikare liv kan vara att jobba mindre och spendera mer tid i solen.«

Efter en stund släcktes ljuset. Peppig techno fyllde lokalen och en kvinnlig röst presenterade Charlie Söderberg som författare, rikedomscoach, en av Sveriges bästa föreläsare samt en man som »varje år hjälper 10 000 människor till ett rikare liv«. Till öronbedövande applåder struttade Söderberg ut på scenen iklädd grå kostym och svart T-shirt. Han sade:

– De flesta människor går bara upp på morgonen för att de inte dog under natten.

Publiken mumlade och höjde på ögonbrynen, och Charlie Söderberg ångade vidare:

– 61 personer här inne kommer att vara döda om tre år. Tänk på det.

Därefter följde en utläggning om hans många år som programledare för Lyxfällan och det faktum att programmet alltid följer samma dramaturgiska mall: någon har en ohållbar ekonomisk situation, programledarna får vederbörande att reflektera över sina beslut, varefter klimax uppnås – deltagaren gråter eller skriker.

– Man får göra dem förbannade, sade Charlie Söderberg. Tills de slår näven i bordet och säger: »Jag vill inte leva så här längre! Jag gör vad som helst för att förändra mig!«

Han plirade ut över publikhavet.

– Hur går det här att tillämpa på er? Ni ser ut att ha det bra. Ni har duschat. De som bor i Stockholm och har jobb tillhör de rikaste tre procenten i världen. Så hur ska jag få er att förändras? Jo, genom att få er att tröttna på det som är okej.

Söderberg förklarade: Ett okej boende »funkar väl«, ett bra boende är »att vakna varje morgon och gå ut på sin veranda med utsikt över Stockholms skärgård«. Ett okej jobb »går an«, ett bra jobb har de som »springer in på måndagen, high-fivar alla och skriker: ›Nu kör viiii!‹«

– Januari, sade Charlie Söderberg. Jo, men det är väl en okej månad?

Kort retorisk paus.

Annons

– FEL! Januari är anledningen till att Gud uppfann Thailand!

Charlie Söderberg berättade att han egentligen föredrog Mexiko. Han bor i ett litet samhälle i Skåne och för publiken målade han upp en scen där han själv väntade på taxin till Kastrup, medan en huttrande granne stod bredvid och väntade på bussen till jobbet.

– Det är kallt.

– Vad menar du?

– Det är två grader. Det blåser liksom underifrån, in under kläderna.

– Jaha, du menar här? Ja, här är det kallt. I Cancún är det 32 grader.

Publiken häpnade och Charlie log pillemariskt.

– Jag vet, jag vet. Jag vill göra er förbannade. Ni kan bli sura på mig om ni vill. Men ni kan också rikta den ilskan mot något i era liv som ni vill förändra.

Eftersom föreläsningen bara var en introduktion till allt Balansekonomi hade att erbjuda fick publiken inte särskilt många konkreta råd om hur de faktiskt skulle få ett rikare liv. Men Söderberg presenterade i alla fall den »centrala delen i budskapet« genom att rita upp den så kallade »balansräkningen« på en stor tavla. Den bestod av fyra fält: aktiva och passiva inkomster, aktiva och passiva utgifter. Vanligt, tråkigt lönearbete var en aktiv inkomst, medan exempelvis avkastning från aktier var en passiv. Hyra, el- och vattenräkningar var passiva utgifter, medan resor och restaurangbesök var aktiva.

Söderberg förklarade att ett hus, som många ser som sin största tillgång, egentligen är en utgift. En passiv sådan, eftersom det hela tiden kostar att bo i det. Att däremot äga en fastighet och hyra ut den – det är en inkomst.

Skärmdump Youtube från ett av Charlie Söderbergs föreläsningstillfällen.

När publiken insett att deras ekonomiska situation var bakvänd – passiva utgifter och aktiva inkomster istället för tvärtom – bad Söderberg alla att prata en stund med en bänkgranne. Sedan orerade han en stund om sig själv: hur han varit mobbad under stora delar av sin uppväxt, hur han lyckats ta sig fram utan vare sig pengar eller kontakter. Hans poäng var att publiken kunde göra samma resa – det gällde bara att våga gå mot strömmen och undvika negativ energi.

– Du går härifrån, inspirerad, redo att göra en förändring, sade Charlie Söderberg. Och sen nere i garaget träffar du en granne som har varit på Konsum och handlat. Han kommer mot dig med en klase bananer och frågar vad du har gjort.

– Jag har varit på kurs med Charlie Söderberg.

– Charlie Söderberg? Det är bara skit det. Det är pyramidspel.

– Pyramidspel? Hur då?

Annons

– Nämen han tjänar pengar på det här på något sätt. Det är skit!

Charlie satte sig på pallen.

– Men vad vet han om det? Det är en kille med en klase bananer!

Publiken skrek av skratt.

Charlie Söderberg suddade ut »balansräkningen« från tavlan och skrev ditt siffran 3 800 istället. Det var vad Balansekonomis första kurstillfälle kostade, och det fanns bara ett fåtal platser kvar.

– Säljer han nu? frågade Charlie retoriskt. Det är fel fråga! Frågan borde vara: »Är det värt det?« Vad fan ska jag svara på det? Det är klart att det är värt det! Ni kommer att tjäna in de här pengarna inom några månader.

Han pekade mot tavlan.

– Okej. För er som är här kostar det bara 2 800. Om ni fyller i blanketten som ligger framför er och lämnar in den i kväll. Den här kvällen har inte gjort er ett skit rikare. Det händer nu. Gör något annorlunda i kväll!

Ute i konferenscentrets lobby flockades åhörare runt Charlie Söderberg för att ställa frågor och ta selfies. En kvinna blev så starstruck att hon fläktade ansiktet med sin blankett. Längs lobbyns väggar radade Balansekonomis coacher upp sig vid ett halvdussin bord. En äldre kvinna böjde sig fram mot en av dem.

– Jag har ju redan tänkt mycket på det här. Men saken är den att 2 800 kronor … Jag tror faktiskt inte att jag har de pengarna.

– Gör så här, sade coachen. Fyll i lappen och skriv ditt nummer, så ringer jag dig i morgon. Vi löser det.

 

Better Globe nämndes inte med ett ord på Balansekonomis föreläsning 2016. Inte heller de 14 kurstillfällena för sammanlagt 45 000 kronor exklusive moms rymde några investeringsråd om östafrikanska träd.

Istället berättar en person som gick Balansekonomis kurser vid den här tiden att han erbjöds att satsa på Better Globe efter avslutad utbildning, av en av bolagets »rikedomscoacher«. Först åt de lunch ihop och sedan fick uppgiftslämnaren ett mejl där han tipsades om både Better Globe och ett kryptovalutakoncept kallat OneCoin. Rikedomscoachen antydde att han hade information som pekade mot att valutan var på väg uppåt, och mejlet rymde en referenslänk som säkerställde att han skulle tjäna pengar på sin nya rekryt.

Kort därefter polisanmälde Lotteriinspektionen OneCoin; sedermera konstaterade FBI att det var ett enormt pyramidspel vars bulgariska grundare åtalades för att ha förskingrat flera miljarder.

Rikedomscoachen som skickade mejlet är fortfarande aktiv inom Balansekonomi och håller i Better Globes informationsmöten runt om i landet. Han är även en av moderatorerna för den slutna Facebookgruppen Ett rikare liv, som marknadsförs genom Balansekonomis nyhetsbrev, vilket skickas ut till alla som gått på Charlie Söderbergs gratisföreläsningar.

I takt med att Jan Bolmeson tonade ner budskapet på sin blogg övertog Ett rikare liv rollen som skyltfönster åt Better Globe. Här samsades Balansekonomis rikedomscoacher och Better Globes ambassadörer – i flera fall alltså samma sak – med vanliga människor som sökte privatekonomiska råd. Eftersom många av dem hade besökt Charlie Söderbergs föreläsningar var en vanlig fråga hur man skaffade passiva inkomster.

»Längst ner i inlägget lade han in en referenslänk som säkerställde att han själv skulle få en del av pengarna.«

I Facebookgruppen kunde Söderberg och andra moderatorer tala sig varma för Better Globe när folk bad om tips. Allra flitigast i det avseendet var Lennart Göthe. I vissa trådar presenterade han sig som personen som »leder verksamheten i Better Globe på den svenska marknaden«, i andra fall bara som »kund«. Han nämnde aldrig att han var delägare och medgrundare av ett bolag som startats enkom för att sälja Better Globes träd, ej heller att han äger två procent av aktierna i norska Better Globe AS där Rino Solberg är styrelseordförande.

[Lennart Göthe hävdar att hans och Bolmesons bolag inte säljer några träd utan bara »berättar om Better Globe och de som vill bli kunder hos dem blir det«. Aktierna i Better Globe AS var en »gåva« för att han ingick i dess »Advisory board« och enligt honom är de »upptagna till värde 0:- i min privata balansräkning«.]

Göthe skrev att de träd han ägde gav en årlig avkastning som »motsvarar en hygglig månadslön för vem som helst«, och så snart någon av medlemmarna i Facebookgruppen nämnde pensionssparande, barnsparande eller egna investeringar dök Göthe upp i kommentarsfältet. Som när en deltidsarbetande, ensamstående tvåbarnsmor skrev att hon fått ett arv och Göthe svarade: »Givet att det bara är 3 dagar kvar på året skulle jag tveklöst ta knappt 30 000 och säkerställa att du via Better Globe gör den bästa dealen som de har att erbjuda. Det innebär 2 676 euro och ger dig 164 träd som planteras i Uganda och som ger dig en samlad avkastning tillbaka om 34 153 euro fördelat över 20 år. 15 procent per år kan man enkelt säga.«

Längst ner i inlägget lade han in en referenslänk som säkerställde att han själv skulle få en del av pengarna. »Antingen mejlar du mig eller så gör du din egen registrering via denna länk. Lätt som en plätt.«

[I ett mejl skriver Balansekonomis VD Charlie Söderberg: »Vi är ett oberoende utbildningsföretag som inte rekommenderar några specifika investeringar alls.« Huruvida Balansekonomis kunder även köper träd säger han sig inte veta, och att så många av bolagets egna medarbetare även är »ambassadörer« för Better Globe har enligt honom »inget med deras engagemang i Balansekonomi att göra utan är en funktion av att de känner varandra privat«. Tillfrågad om han själv äger intressen i Better Globe svarar Söderberg: »Av precis den anledningen att jag med jämna mellanrum anklagas för att tipsa om specifika affärer så har jag gjort det till en grundprincip att inte gå ut offentligt med vad jag äger och vad jag investerar i.«]

 

2017 släppte Charlie Söderberg och Jan Bolmeson boken Gör ditt barn rikt. Bolmeson bjöds in till en mängd TV-soffor och intervjuades av merparten av landets tidningar – naturligtvis utan att nämna att han i åratal lovprisat Rino Solbergs östafrikanska trädprojekt som en sund del i ett barnsparande.

Vid det laget hade bloggen ändrat inriktning till att främst rymma poddar och videomaterial. I dessa nämndes i princip aldrig Better Globe. Alla blogginlägg om bolaget var reklammärkta och Bolmeson beskrev sitt förhållande till Better Globe som »ett annonssamarbete«. Delar av hans tidigare skriverier i ämnet var raderade och ersatta med en sammanfattande artikel där han var noga med att upplysa om risker och tala om »förväntad avkastning«. Han och Lennart Göthe bytte även namn på sitt gemensamma säljbolag – från Better Globe Vision till det mer anonyma Green Bee.

I slutet av året fick Jan Bolmeson revansch för Avanzadebaclet. Då bjöd den konkurrerande nätmäklaren Nordnet in Sveriges mest lästa ekonomibloggare – nu dessutom en auktoritet inom området barnsparande – till flera avsnitt av programmet Nordnet Talks, där han pratade pensioner och buffert tillsammans med nätmäklarens sparprofiler.

Men internet hade inte glömt. I november 2018 startades en anonym blogg av en person som enligt egen utsago tröttnat på att Bolmeson fick »pusha Better Globe via sin blogg som får mer och mer legitimitet allt eftersom seriös media och andra aktörer inom sparsfären lyfter in honom i värmen«. Amatörgrävaren kontrollerade bland annat vem som ägde internetdomänen betterglobe.se och fick fram signaturen »janbol4614«.

Den här gången växte kritiken mot Jan Bolmeson till en smärre storm. Bolmeson raderade sitt privata Twitterkonto och till en början låtsades han som om det regnade även på Rika tillsammans, men till slut svarade han en undrande läsare i kommentarsfältet.

Att han ägde domänen berodde på att han projektlett utvecklingen av bolagets svenska hemsida och sedan glömt att föra över den i Better Globes ägo; att han raderat sina gamla inlägg berodde på att han »skämdes kvalitetsmässigt« över saker han skrivit för tio år sedan. Men en sak lyckades Bolmeson inte bemöta: hur det kom sig att det kenyanska bolag som tog emot kundernas pengar – trots Rino Solbergs löften om »full transparens« – inte offentliggjorde sin årsredovisning. Bolmeson skrev att han själv var kritisk till detta, och hänvisade till en intervju han gjort med Rino Solberg och lagt upp på Youtube: »Till syvende och sist får Rino svara på det.«

Likväl fortsatte han att leda Better Globe-»webinarier« för inbjudna gäster.

Lika oförtrutet fortsatte organisationen att rekrytera medlemmar på egna informationsmöten i hela landet.

»Jag undrar vad ni har att säga om att Better Globes grundare Rino Solberg är en känd ekobrottsling.«

 

En februarikväll 2019 bjöd Better Globe in till det fyrstjärniga First Hotel G i Göteborg. Samtliga på scenen kändes igen från Facebookgruppen Ett rikare liv.

De första 45 minuterna avlöpte enligt plan: »kunder« visade resebilder från Afrika och pratade om allt företaget gjort för miljön och lokalbefolkningen. Därefter tog paret Jakob och Isabelle Saternus över och berättade om en fantastisk möjlighet att tjäna pengar och göra gott – på samma gång.

Sedan var det frågestund.

En ung kille på främre raden räckte upp handen. Innan han tog till orda drog han ett djupt andetag.

– Jag undrar vad ni har att säga om att Better Globes grundare Rino Solberg är en känd ekobrottsling. Som fortfarande sitter i styrelsen. Och jag undrar varför Jan Bolmeson säger att han inte är involverad i företaget men ändå har registrerat er svenska hemsida. Jag undrar varför pengarna till Child Africa inte går genom ett 90-konto. Och jag undrar varför bolagsrapporten är hemlig.

Rummet blev knäpptyst. Fridstöraren fortsatte:

– Ni står här och vill att vi ska investera i ert bolag, men det finns ingen insyn!

Isabelle Saternus leende var intakt. Maken Jakob – tidigare yrkesofficer – bröstade upp sig.

– Jag kan ta den här. Det finns förklaringar till det som står om Rino. Men det är bäst att andra svarar på det, för annars kan det leda till mer förvirring. Jag kommer inte att bemöta resten av delarna. Jag står bakom det här personligen med mitt företagsnamn, det skulle jag aldrig göra om jag inte trodde på det. Det finns olika åsikter.

– Kan man få höra dina åsikter, då?

– Nej. Jag står bakom det här.

Isabella bröt in:

– I början fick Better Globe jättemycket kritik. Men för att kunna fortsätta säger Rino: »Det enda jag kan göra för att komma vidare är att fortsätta lyckas.«

Den unga killen lät sig inte imponeras:

– Men varför är årsredovisningen dold? Kan ni inte ha den öppen?

– I Kenya jobbar vi mot korruption, sade Jakob. En del korrumperade personer har varit med i de här smutskastningskampanjerna mot Rino. Så vi har valt att inte ha redovisningen öppen. Men investerare som vill kan få se den. Jag åkte till Stockholm och skrev på ett sekretessavtal, sen fick jag se den. Men nu stänger jag den här diskussionen. Är det någon annan som har frågor?

En äldre man räckte upp handen.

– Kan ni ge några praktiska exempel på hur ni bekämpar korruption?

– Gärna, sade Jakob. Vår generation är förstörd. Den kan vi inte rädda. Vi satsar på barnen. Hjälper dem med skolorna. Och ger skäliga löner. Barnen spelar upp pjäser där korruptionen är ett monster som de dödar.

Den äldre mannen såg perplex ut.

– Det är väl inte svar på frågan?

– Vi har också fått utmärkelsen »Tax Payers Award« i Kenya. En väldigt fin utmärkelse.

– Så den äldre sidan är förstörd och korrupt men ger er ett pris. Är det priset värt någonting då?

Nu var det Jakobs tur att bli bragd ur fattningen.

– Jag kan inte ge ett bättre svar än så.

Konferencieren bröt in med en historia om när Rino Solberg och hans chaufför blev stoppade av en korrupt polis på den afrikanska landsbygden.

– Men eftersom Rino vägrade betala blev chauffören kvar i häktet hela natten! Så viktigt är det för honom att inte bidra till korruption.

En annan Better Globe-medarbetare skrek från bakre delen av lokalen:

– Rino är också en känd författare! Han har skrivit en bok som heter Put Integrity First. Den sprids i hela Afrika!

Kort efter frågestunden svepte den unga killen på främre raden jackan omkring sig och lämnade lokalen. En jämnårig kille i snabba skor sprang efter honom.

– Du! Du!

Fridstöraren stannade ute i lobbyn.

– Du, jag måste bara fråga … Jag googlade Rino. Det såg inte bra ut. Men har han verkligen suttit i fängelse? Alltså, är du säker på det?

– Ja. Jag är säker.

– Okej. Vi blev inbjudna till den här grejen av några bekanta, och jag tyckte att det lät bra. Men nu tänker jag mer att det känns lite så här … för bra för att vara sant. Lite pyramid-ish?

Fridstöraren sänkte rösten och såg sig om innan han svarade:

– Det här är ett bedrägeri.

 

Better Globes mål att plantera fem miljarder träd till 2026 gäller inte längre. Istället presenterade den 74-årige Rino Solberg nyligen en ny, ännu mer storslagen vision: att till år 2044 plantera lika många träd som det då beräknas finnas människor på jorden – nio miljarder.

Sedan starten för tolv år sedan har Better Globe enligt egen utsago planterat drygt två miljoner träd, varav nästan en miljon planterades i fjol. Därmed återstår det att plantera 8 998 miljoner träd, på 25 år.

För att uppnå sitt nya mål behöver de alltså 360-faldiga sin planteringstakt till ungefär en miljon träd om dagen. Tempot sammanfaller händelsevis med det hos en av världens största, mest mekaniserade och effektiva skogsindustrier – den svenska. Better Globe hoppas däremot genomföra sin bedrift med hjälp av lokala, extraknäckande kontraktsbönder.

Biståndsorganisationen Vi-skogen, som varit aktiv i Östafrika sedan 1983, har sedan dess planterat 120 miljoner träd.

– Jag skulle säga att kontraktsbönder kan plantera ungefär 400 träd per hektar om de också ska ha plats för andra grödor som de kan leva av, säger Linda Andersson, ämnesansvarig för hållbart jordbruk och agroforestry på Vi-skogen. Med nio miljarder träd blir det … ja, en fruktansvärd mängd hektar.

22,5 miljoner, närmare bestämt, vilket ungefär motsvarar Ugandas totala yta. Men som Linda Andersson konstaterar:

– Det är ju trevligt med ambitioner.

På Better Globes hemsida finns en avdelning som heter »Vanliga frågor«. En lyder: »Hur vet jag att Better Globe gör det ni säger att ni gör?« Svaret: »Det vet du inte.« Sajten hänvisar istället till bild- och videomaterial som kunder sammanställt under sina resor samt presenterar koordinaterna till företagets plantager, som i vissa fall går att urskilja på satellitfoton.

Det råder alltså inget tvivel om att Better Globe planterar träd. Det är rentav möjligt att de har planterat precis så många som de själva påstår, liksom att de samarbetar med över 10 000 kontraktsbönder, har hundratals anställda och har skänkt miljonbelopp till vattencisterner, mikrokrediter och Child Africas skolor.

Sälj- och rekryteringsverksamheten i Norden drivs av det snabbväxande norska bolaget Better Globe AS. I fjol drog de in hela 56 miljoner kronor, en ökning med 72 procent från föregående år. Problemet är att 50 av dessa miljoner skeppades vidare till det kenyanska bolaget Better Globe Forestry, i vilket det alltså finns noll insyn.

Det är oklart hur mycket relevant information årsredovisningen ens hade gett. Träden är exempelvis inte uppsatta som en tillgång då de inte ägs av bolaget, utan av kunderna. Better Globe förbinder sig sedan att köpa tillbaka dem efter 20 år. Enligt Better Globe är detta ett sätt att hålla bolaget skuldfritt, vilket minskar risken för konkurs. »I den osannolika händelsen att bolaget skulle gå i konkurs«, skriver de på sin hemsida, »kan kunden skicka in ett brev som vi redan har utarbetat med en advokat som hävdar din äganderätt till träden.« Hur kunderna ska bära sig åt för att själva avverka och sälja sina träd framgår inte.

Mukauplantage. Skärmdump Better Globe Media.

Ett annat frågetecken rör Better Globes affärsmodell. Hur har de till exempel kommit fram till den 15-procentiga avkastning de utlovar varje år? Den som konsulterar hemsidan får följande svar: »När vi undersökte vad våra kunder ville och önskade, så sa många att det var den avkastningen som de ville ha i utbyte mot att ta risken att köpa träd från oss.«

Hittills har bolaget betalat den utlovade procentsatsen till sina kunder sedan 2010. Men eftersom räkenskaperna är hemliga är det omöjligt att veta om pengarna tas från den eventuella avkastning träder ger – en femtedel av bolagets bestånd sägs bestå av fruktträd som bidrar till löpande intäkter – eller om utdelningen kan betalas tack vare att nya medlemmar ständigt lockas in i pyramiden. Förutsatt att allt annat i bolaget är i ordning kommer projektet hursomhelst i slutändan att stå eller falla på det framtida marknadsvärdet för träslaget mukau.

Det är detta virkesträd Better Globe har lagt sitt krut på, och som alltså ska ge tio gånger pengarna när träden skördas efter 20 år. I företagets informationsmaterial kan man läsa att de »kontinuerligt följer de marknadsrapporter som ges ut av International Tropical Timber Organization«. ITTO publicerar emellertid inte priset på mukau. Odlingen är ännu i sin linda och alla utsägelser om dess värde är prognoser.

Better Globe får istället fram sitt pris genom att jämföra mukau – en underart i det stora mahognysläktet – med afrikansk mahogny. Det senare är ett ädelträslag som inte kan odlas i monokulturer och som därför huggs ner i bland annat Ghanas svåråtkomliga djungler. »Vårt mahognyträd mukau har en väsentligt bättre kvalitet än ›afrikansk mahogny‹«, skriver Better Globe på sin hemsida. »Ett fullvuxet träd ger ca 0,35 kubikmeter trä värt 330 euro, vilket mer än väl täcker de 170 euro som ska betalas ut efter 20 år.« Dessa siffror är dock ett par år gamla – på informationsmöten 2019 säger representanter för Better Globe att ett mukauträd snarare är värt 400 euro.

Även om jämförelsen med afrikansk mahogny äger sin logik är det givetvis vanskligt att väga ett odlat och massproducerat träslag mot ett vars höga marknadsvärde är kopplat till ett begränsat utbud. Å andra sidan förväntas den generella efterfrågan på virke stiga stadigt i de så kallade lejonekonomierna söder om Sahara.

De experter vi har varit i kontakt med beräknar att ett mukauträd kommer att vara värt någonstans mellan 87 och 291 euro när Better Globe hugger ner sina första träd om ungefär tio år. Beroende på i vilken ände av detta osäkra spann marknadsvärdet så småningom landar kommer företaget att gå under – eller med vinst.

 

Det vore naturligtvis intressant att höra hur VD Rino Solberg ser på allt det här. Han säger sig vara på väg till Afrika när vi når honom och erbjuder sig att svara på frågor via mejl. När han får veta att vi har kontaktat en kenyansk styrelseledamot i Better Globe Forestry »utan hans tillåtelse« klargör Solberg att han inte vill ha mer med oss att göra och avbryter korrespondensen. Innan dess hinner han skriva:

»Det är för övrigt märkligt att vi i det land där vi arbetar får stort erkännande, både av regeringen och av de seriösa samarbetspartner vi har, medan man i Skandinavien bara är upptagen av att ›gräva fram‹ något som kan sätta oss i det mest ›suspekta ljuset‹. Jag kan här nämna att om bara tio procent av det som skrivits om mig hade varit sant, då hade jag inte velat ha med mig själv att göra. Min erfarenhet är att varje gång en journalist kontaktar mig är rubriken redan skriven och de är inte intresserade av att höra sanningen, de vill bara hitta saker som bekräftar den skrivna rubriken. Jag vill därför tillåta mig att fråga: Varför är det INGEN journalist som bryr sig något som helst om allt gott arbete vi har GJORT i Afrika de senaste 14 åren? Om DU är intresserad att läsa om detta, så kan du göra det här, då allt vi GÖR i Afrika, mer eller mindre, dokumenteras och läggs ut på www.betterglobemedia.com.«

Sagt och gjort. Enligt Better Globe utnämndes Rino Solberg 2017 till »Kenyas mest innovativa VD« av organisationen Corporate Vision. »Att utrota fattigdomen i Afrika är ingen enkel uppgift«, står det att läsa i den vidhängande artikeln från dess tidning CV Magazine. »Men Rino har visat att om det finns en person som kan uppnå detta mål, så är det han.«

2018 prisades Better Globe dessutom som ett av årets »20 mest beundrade företag« av tidningen Mirror Review. I en artikel med rubriken »Afrikas Messias« beskrivs Rino som en »ledare med ett grönt hjärta« och hans företag som en »fristående, fullständigt transparent och resultatorienterad välgörenhetsorganisation«. Kort därefter utsågs Solberg till »Årets man« av tidningen Worldwide Business Magazine. I vinnarintervjun, inspelad på »London Stock Exchange Studios«, presenteras Rino Solberg som »en av världens mest innovativa förespråkare för ansvarsfullt företagande«.

Skärmdump Better Globe Media.

Problemet: några enkla googlingar avslöjar att allt är en fasad som vem som helst kan köpa för några hundra dollar.

Samma år som Solberg utnämndes till Kenyas mest innovativa VD delade organisationen Corporate Vision ut ytterligare nio »Executive Awards« – enbart på bokstaven S. Företaget bakom tidningen Mirror Review drivs av en grupp indier från delstaten Maharasta och hade bara existerat i tre månader när de utnämnde Rino Solberg till Afrikas messias. En sökning i det brittiska bolagsregistret visar slutligen att Worldwide Business Magazine består av en person. Han heter Akbar Hussein, bor i norra London och omsatte knappt 800 000 kronor i fjol. En av de största utgiftsposterna: användning av hemmet som kontor.

 

I början av januari 2019 ber vi Jan Bolmeson att få ta del av Better Globes årsredovisning. Han hänvisar till Rino Solberg. Ett par veckor senare uppdaterar Bolmeson Better Globe-sidan på sin blogg med följande inlägg:

»De senaste månaderna har jag tyvärr fått ta emot väldigt mycket obehagligt näthat, kritik och hot mot mig och andra i min närhet. Framförallt har det kretsat kring mitt samarbete med Better Globe och att jag valt att stå för något jag tror på. Just nu orkar jag inte mer och därför har jag valt att tills vidare stänga ner min sponsrade länk. Jag rekommenderar inte längre och ger således inga nya läsare möjligheten att bli kunder till Better Globe via bloggen. Jag har fortfarande förtroende för företaget och jag köper själv fortfarande träd varje månad eftersom jag ser det som välgörenhet med möjlighet till avkastning.«

Nästa gång vi är i kontakt med Bolmeson är han på väg till en meditationskurs i Dalarna där han under ett antal dagar ska lägga ifrån sig mobil och dator och ägna sig åt introspektion. Väl hemma skriver han ett långt och ovanligt personligt inlägg på sin blogg. I det berättar Bolmeson bland annat att hans pappa gick bort när han var 13 år gammal. I terapi hade Bolmeson senare insett att hans starka drivkraft att tjäna och spara pengar hängde ihop med pappans död. Det var därför han under så stora delar av livet jobbat tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan. Under meditationskursen hade Bolmeson förstått att detta var fel väg, och att det hans fru länge varnat för stämde: precis som sin pappa var han på väg att arbeta ihjäl sig.

I blogginlägget skriver Bolmeson att han på sistone haft allt svårare att glädjas åt sina framgångar, och istället levt i ett »konstant tillstånd av otillräcklighet«. Han tar även upp kritiken mot Better Globe och hur den delvis sugit glädjen ur bloggandet. »Och nu då?« skriver han mot slutet. »Det korta svaret är att jag inte vet.«

»Pyramidspel har ju per definition ingen verksamhet. Är det något jag kan intyga är det att jag har sett träd på plats.«

I april 2019, kort efter att Jan Bolmeson återvänt till sitt hem i Malmö, tackar han ja till att bli intervjuad. Han säger att besöket i Dalarna varit inplanerat sedan länge och inte hade något med kritiken mot Better Globe att göra. Uppståndelsen har däremot påverkat hur han mår:

Rika tillsammans är inte Better Globe. Men googlar man eller pratar med folk så är det som om Jan Bolmeson är Better Globe. Det har varit klurigt, för det har engagerat mycket och har varit kul för Better Globe. Men om jag ska vara helt ärlig har det gjort livet väldigt svårt för mig. För jag har länge tyckt att Better Globe är en del i ett sparande. En högriskdel. Jag har fått mycket kritik, hot och påhopp för det. Det får man väl ta som bloggare. Men att det spiller över i att gäster tackar nej till att medverka i vår podd för att de blir trakasserade … »Hur kan du vara med i Rika tillsammans-podden? Vet du inte vad de håller på med?« Jag satt i styrelsen i ett annat bolag och blev ombedd att lämna. Jag har tappat samarbeten, jag blir inte inbjuden till poddar.

Han fortsätter:

– Det har blivit så mycket. Och det har varit tufft. Men jag vill inte ge upp. Jag tycker att Better Globe är behjärtansvärt. Och jag tycker att det de gör på plats är … du vet, när man träffar människor i Kenya är de ju galet tacksamma för allt Better Globe har gjort.

Även om Jan Bolmeson betonar problemen har hans samarbete med Better Globe även inneburit fördelar. Hans och Lennart Göthes bolag Better Globe Vision – i dag Green Bee – har de senaste fem åren omsatt nästan fem miljoner kronor och delat ut ungefär två miljoner i vinst. Majoriteten av de pengarna har hamnat hos Göthe, men Bolmeson får även in provision för trädförsäljning i sitt eget bolag Bolmeson Holding. De senaste fem åren har det omsatt sammanlagt 13 miljoner, med en genomsnittlig vinstmarginal på 50 procent.

Hur mycket av de pengarna som kommer från trädförsäljning är svårt att säga, för när det kommer till konkreta frågor blir Jan Bolmeson ordfattig. Han vill inte säga hur mycket han totalt har tjänat på att sälja träd. Han kan inte kommentera om Better Globe fortfarande använder ersättningsmodellen Binary Plan. Han vill inte berätta vad det står i den kenyanska årsredovisningen. Om sin relation med Better Globe säger han att han är »kund och har ett varumärkesambassadörsavtal«.

På den direkta frågan om Better Globe är ett pyramidspel svarar Jan Bolmeson:

– Pyramidspel har ju per definition ingen verksamhet. Är det något jag kan intyga är det att jag har sett träd på plats. Och jag har sett de träden växa mellan olika år. Den andra definitionen av pyramidspel är att man måste värva nya medlemmar för att få tillbaka sin insats. Min mamma har köpt träd utan att berätta för någon att hon har köpt träd. Så nej, jag anser inte att Better Globe är ett pyramidspel.

På frågan om den avkastning Better Globe betalar ut hämtas från nya medlemmars pengar, som i ett klassiskt pyramidspel, säger Jan Bolmeson:

– Det är en kassaflödesfråga. Det får ni ta med Rino.

 

Två dagar efter vår intervju med Jan Bolmeson uppdaterar han sin blogg med ännu ett inlägg. I det skriver han att han har blivit kontaktad av journalister som frågat om Better Globe och besvarar sedan de frågor vi ställde med betydligt fler ord. Vissa av svaren är intressanta.

Hans relation med Better Globe är inte längre att han är »kund och har ett varumärkesambassadörsavtal«, utan lyder nu: »Inom ramen för ambassadörsavtalet har jag på senare år hjälpt till med kundevent, utbildningar, resor, webinarier och informationsmöten samt även med utveckling av hemsida, kundservice, varit kontaktperson för nya kunder i Sverige och allt annat som ambassadörsavtalet krävt av mig. Det betyder även att jag har hjälpt, och hjälper, andra ambassadörer i deras Better Globe-arbete.«

Samma sak står nu i Bolmesons annonspolicy, som han länkar till för att visa att han varit transparent i den här frågan. Den som använder verktyget Waybackmachine för att se hur policyn såg ut för knappt ett år sedan finner dock endast informationen att Better Globe är ett företag som han »får en liten ersättning från«.

I det nya blogginlägget medger även Jan Bolmeson att hans och Lennart Göthes bolag Green Bee fortfarande har som verksamhet »att vara ambassadör«. Samt att han inte bara får provision för de träd som säljs genom honom, utan även för dem som säljs av ambassadörer han rekryterat. Att han tog bort informationen om ersättningsmodellen Binary Plan beror däremot inte på att han haft »någonting att dölja«, skriver han. »Att veta hur jag (eller andra ambassadörer) får betalt […] är ungefär lika relevant som att veta hur kassören på ICA får betalt.«

Men inte heller den här gången berör Bolmeson vad det står i det kenyanska bolagets årsredovisning eller varifrån pengarna till den 15-procentiga avkastningen kommer. Han vidhåller att han har förtroende för Better Globe, men skriver att den sponsrade länken kommer att vara borta åtminstone tills han har besökt verksamheten igen sommaren 2019. »Därefter har jag lovat mig själv att ta en seriös funderare kring mitt samarbete med Better Globe.«

Han avslutar: »Jag känner mig med den här artikeln färdig med Better Globe-konversationen.«

Läs del 1 av »Guld och gröna skogar«: Det var en gång en bloggare, ett kursföretag och en norrman. Tillsammans väckte de en dröm hos tusentals svenskar: att både rädda världen, och bli rik.

Läs hela intervjun med Jan Bolmeson: Så föll orden när Jan Bolmeson försvarade sitt samarbete med Better Globe.