I collage: Jeremy Bishop, Rawpixel. Faksimiler: Motiv, Podplay

Skaparna bakom Motiv har gjort en rad oetiska poddar. Men deras senaste serie är rent osann.

Filter går igenom varför lyssnarsuccén I skuggan av skuld är en »låtsasgranskning« som riskerar att kullkasta det medieetiska systemet.

Lyssna på reportaget!
Du kan även lyssna på reportaget på Spotify. Lyssna här!

»Jag kommer alltid, så länge som jag lever, att kämpa för det här«, säger den dömde mördaren Paul Wollmer i den nya podcastserien Motiv: I skuggan av skuld. »Och det är inte för min skull. Vad fan hände med min flickvän liksom? Pernilla har ju själv rätt att få upprättelse.«

Den som intervjuar honom är podcastmakaren Alexander Mork, och exekutiv producent för serien är Nils Bergman. Pionjären Bergman skapade Rättegångspodden 2013 och har sedan dess utökat sitt utbud med Svenska brott och Motivpodden. Sammanlagt har de fått närmare 90 miljoner spelningar och toppar regelbundet listorna över Sveriges mest populära podcasts. »I skuggan av skuld« utgör inget undantag – redan ett par veckor efter premiären i november nådde den runt 200 000 lyssningar.

Serien handlar om mordet på 17-åriga Pernilla Johansson, vars kropp hittades i ett skogsparti i mars 1992. Enligt polis, åklagare och domstol var gärningsmannen hennes kontrollerande pojkvän som hon just gjort slut med, och Paul Wollmer dömdes i hovrätten till tio års fängelse för mord.

I sju avsnitt berättar nu Wollmer sin version av historien. Enligt den är han oskyldig och okända mördare går fria. Hans ledsagare Alexander Mork är övertygad: här har han funnit en enorm rättsskandal.

True crime-genren är lika populär som bred. I den ena änden av spektret finns gedigna produktioner skapade av erfarna kriminalreportrar, i Sverige är det mest framträdande exemplet Spår som görs av tidigare Sveriges radio-journalisterna Anton Berg och Martin Johnson. 2014 granskade de det så kallade Kalamarksmordet, vilket ledde till att den dömde Kaj Linna friades tre år senare.

I den andra änden finns glada amatörer som verkar tycka att det är spännande att läsa förundersökningsprotokoll. Bergman och Mork tillhör den senare kategorin, med sina bakgrunder inom filmvetenskap och manusskrivande – även om självbilden verkar vara en annan.

Rättegångspodden består av ljudupptagningar från verkliga rättegångar. När SVT:s Kulturnyheterna 2019 kontaktade fem berörda familjer berättade ett par, vars dotter blivit mördad, att de inte fått någon förvarning om att »den värsta dagen« i deras liv blivit podd. De menade att Nils Bergman gjorde »underhållning av en tragedi«. En mamma sade att hennes trauma återupprepades när Bergman klippt in ljud från ett gråtande spädbarn för att ytterligare förstärka hennes vittnesmål om när hennes dotter kastades utför ett stup. Alla sade att programmen gjorts mot deras vilja.

»Rättegångspodden exploaterar folk, men den här serien är någonting annat – en låtsasgranskning.«

Nils Bergman beklagade att de anhöriga blivit upprörda och urskuldade sig med att han bara använt sig av offentliga handlingar. Att svenska myndighetsdokument är tillgängliga för allmänheten säger naturligtvis ingenting om lämpligheten i att massmedier sprider dem, men det verkade Bergman inte förstå. Han sade dock att han skulle börja kontakta anhöriga inför publikation.


Tidsbegränsat erbjudande

Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digital prenumeration!

Filter Digital
0 kr första månaden*

Populärt!
  • Alla artiklar på magasinetfilter.se
  • E-tidning och app
  • Nyhetsbrev
  • Digitala arkivet
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Tidningen hem i brevlådan

Filter Total: tidning + digitalt
49 kr i månaden**

  • Alla artiklar på magasinetfilter.se
  • E-tidning och app
  • Chefredaktörernas fredagsbrev
  • Digitala arkivet
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Tidningen hem i brevlådan

* Första månaden, därefter 39 kr/mån.
**Debiteras varannan månad (98 kr).
Avsluta när du vill.

Artikeln publicerades ursprungligen i Filter #96 (29 januari 2024) och är skriven av .