Pressbild: Märta Thisner

»Staden lärde mig att jag inte duger som jag är«

Hon har fyllt Globen, spelat för Conan O’Brien och framträtt på Nobelmiddagen. Själv tycker Seinabo Sey att det är läskigare att ha turnépremiär i sin barndomsstad.

Du var åtta år gammal när din familj flyttade till Halmstad från Gambia. Vad minns du av det?

– Ett av mina tidigaste minnen är av en påsklunch på skolan där jag hade börjat i andra klass. Alla hade med sig mat och dricka hemifrån, och en av ungarna hade fått en lättöl. Det var så annorlunda från Gambia, där inte ens de vuxna dricker alkohol. Det var många sådana kulturkrockar: i skolan i Gambia fick man stryk, i Sverige var det inte så. Sedan minns jag också den där grejen som jag tror att typ alla andra generationens invandrare har upplevt: när man var hemma hos en kompis och inte fick vara med på middagen. De hade lagat fyra köttbullar var, och man bara: »Va? Har ni portioner?« I Gambia lagade man fyra liter gryta varje dag oavsett hur många man var – och blev det över gav man bort maten. Jag minns att jag tog det väldigt personligt att tvingas sitta och vänta på rummet. Det är en sådan sjuk jäkla grej, faktiskt.

Du har i tidigare intervjuer sagt att du föll ner i ett »utanförskap och mörker« i Halmstad. Hur då?


Prenumerera på Filter för 39 kronor per månad!

Tidning i brevlådan. Avsluta när du vill.

Beställ här

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?


Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto