Jag skrev att en mystisk sjukdom kunde vara psykosomatisk. Hade jag fel?

Ett fall där personal på Sahlgrenska blev sjuka saknade fysisk förklaring i 15 år. Nu säger de sig ha hittat den.

I slutet av förra året publicerade Dagens Nyheter en artikel som fick mig att ifrågasätta ett reportage jag skrivit.

»Anställda på Sahlgrenska blev mystiskt sjuka – nu vet de varför«, skrev tidningen och berättade en för mig bekant historia: för 15 år sedan hade personal på universitetssjukhusets thoraxavdelning börjat drabbas av andningsbesvär, trötthet och huvudvärk. Misstankar hade snabbt riktats mot lokalerna de arbetade i, men trots mängder av utredningar hittade man inget i byggnaden som kunde förklara ohälsan och trots massvis av renoveringar försvann inte symtomen.

Hösten 2019, när jag granskade fallet i Filter, hade Sahlgrenska efter beslut från Arbetsmiljöverket till slut valt att evakuera lokalerna. Fokus i mitt reportage låg på den minst sagt svajiga vetenskapligheten bakom diagnosen byggnadsrelaterad ohälsa. Det är nämligen inte säkerställt att saker som mögel, partiklar från städprodukter eller flyktiga ämnen faktiskt har några negativa hälsoeffekter.

Istället slog en av Sveriges största auktoriteter på området, läkaren Åke Thörn, fast att psykosociala orsaker ofta spelade in. Det var nästan aldrig en uppskattad förklaringsmodell hos de drabbade, men utredde man inte både fysiska och psykiska förklaringar ordentligt riskerade man att »konservera problemen«. Och det var just vad som verkade ha skett i fallet Sahlgrenska: man hade bara letat fel i byggnaden och inte undersökt om symtomen hade orsakats eller förvärrats av stress, dålig kommunikation och konflikter.

Men nu, i december 2023, berättade alltså personalens skyddsombud i DN att man äntligen hittat orsaken: giftiga ämnen som kan uppstå när man limmar golvmattor på betong.

Jag hajade till när jag läste artikeln. Just det var en av få säkerställda fysiska anledningar till byggnadsrelaterad sjukdom. Så hade jag haft fel?

Grönt blobbmonster av vätska. För att illustrera sjuka hus och Sahlgrenskas golv.

När jag tog del av bedömningen från regionens företagshälsovård, Hälsan och Arbetslivet, verkade det vid första anblick så. Efter att ha rivit lokalerna ner till bara grunden hade man borrat i betongen för provtagning. 7 av 13 prov visade sig vara »avvikande«.

Jag kom att tänka på arbets­miljö­inspektören jag intervjuat under min granskning, som sagt att man ibland först löste sådana här sjukdoms­mysterier genom att utrymma för att »verkligen titta i väggar och golv«. Var det vad som nu hade skett?

Jag gick igenom mitt gamla källmaterial. Ohälsan hade uppstått 2008 och året därpå hade man bytt ut alla golvmattor, med teorin att fuktskador under dem var orsaken. När symtomen trots det inte försvann hade man gjort provtagningar som visade på höga halter av kemiska ämnen, vilka visade sig bero på att limmet mellan betongen och de nya mattorna inte torkat ordentligt.


Tidsbegränsat erbjudande

Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digital prenumeration!

Filter Digital
0 kr första månaden*

Populärt!
  • Alla artiklar på magasinetfilter.se
  • E-tidning och app
  • Nyhetsbrev
  • Digitala arkivet
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Tidningen hem i brevlådan

Filter Total: tidning + digitalt
49 kr i månaden**

  • Alla artiklar på magasinetfilter.se
  • E-tidning och app
  • Chefredaktörernas fredagsbrev
  • Digitala arkivet
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Tidningen hem i brevlådan

* Första månaden, därefter 39 kr/mån.
**Debiteras varannan månad (98 kr).
Avsluta när du vill.

Artikeln publicerades 16 februari 2024 och är skriven av .