Bransch på steroider

Sverige har gjort en världsunik satsning på folkhälsan. Men är friskvårdsbidraget bra för svenskarna – eller bara för de svenska gymkedjorna?

Svenskarna beskrivs ofta som ett träningsfrälst folk. I nästan varje centrum finns ett gym, anmälningarna till små och stora motionslopp ökar år efter år och ett kort sändningsuppehåll för programmet Gympa med Sofia gjorde att SVT:s telefonväxel »blev nedringd«. I två stora undersökningar genomförda av EU-kommissionen svarade 70 procent av svenskarna att de tränar minst en gång i veckan, främst på gym, vilket är mest i Europa. Tack vare en extremt generös friskvårdsreform behöver många svenskar inte heller bekosta sin träning själva – den subventioneras av stat och arbetsgivare.

Enligt revisions- och konsultjätten Deloittes årliga European Health and Fitness Market Report äger 22 procent av svenskarna ett gymkort. Per capita är även det mest i Europa, kanske rentav i världen.

Å andra sidan beskrivs den svenska folkhälsan som en smärre katastrof. I fjol visade forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan att andelen svenskar med »hälsofarligt dålig kondition« ökade från 27 till 46 procent mellan åren 1995 och 2017. I våras slog en snarlik studie fast att andelen överviktiga ökat med tio procentenheter under samma period, medan förekomsten av fetma nästan fördubblats. För att få bukt med problemen har regeringen tillsatt en nationell samordnare* med uppgift att främja fysisk aktivitet. Om svenska folket skrev han nyligen på DN Debatt: »Vi har förlorat kunskapen om hur man lever.«


Den här artikeln är låst!

För att läsa vidare behöver du välja något av följande alternativ:

35 kr
Köp artikeln!

Efter köpet har du tillgång till artikeln direkt.

39 kr Prenumerera

Betalningen dras varannan månad (78 kr) från ditt kort.

Har du redan ett konto? här! Fakturaprenumerant? Aktivera ditt konto

Artikeln publicerades i Filter #77 (23 november 2020) och är skriven av .