Konsten att leka Gud

Miljörörelsen har i alla fall lyckats med en sak: att bromsa forskningen om genmodifierade grödor och göra oss konsumenter livrädda för förkortningen GMO. Är det verkligen så lyckat?

Företaget Crop Tailors högkvarter ligger undanskymt på andra våningen i tegelkolossen Kemicentrum på Lunds universitet. Här på ett litet kontor trängs grundaren och ägaren Olof Olsson med några doktorander. Utöver ett par skrivbord hyr Crop Tailor ett labb, ett litet växthus och några provisoriska förvaringsrum av universitetet. Affärsidén är, som namnet antyder, att skräddarsy grödor. Nyckeln är mutation. I  dagsläget förädlar de bara havre, å andra sidan har de 2 600 varianter i sin ägo. Olof Olsson, professor i molekylär biologi och en av pionjärerna inom svensk genmodifiering, förklarar fokuseringen med att havre är en nyttig gröda som sänker kolesterolvärdet. Samtidigt har den varit ganska förbisedd inom genforskningen, i skuggan av viktigare matgrödor som majs, soja och ris.

– Jag håller på att jobba ihjäl mig, säger Olof Olsson. Det är hysteriskt. Det senaste året har jag lagt alla kvällar och helger på  det här.

Han öppnar en laptop och visar en havresort som är resistent mot vissa svampangrepp, och en annan som har extra höga halter av de kolesterolsänkande betaglukanerna. Istället för att äta medicin mot hjärt- och kärlsjukdomar skulle man i princip kunna äta havre, menar Olof Olsson. Det senaste är att göra havre till en ny proteingröda; Crop Tailor har lyckats mutera fram en havresort med en proteinhalt på drygt 20 procent istället för de sedvanliga 11. De nya havresorterna är inte ute på marknaden än, men Olof Olsson har kontakt med flera intresserade företag, bland annat livsmedelsföretaget Oatly. Hans förenklade metodbeskrivning lyder:


Prenumerera på Filter för 39 kronor per månad!

Läsning på sajten och tidning i brevlådan. Avsluta när du vill.

Beställ här

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare

Glömt lösenord?


Fakturaprenumerant?