Konsten att leka Gud

Miljörörelsen har i alla fall lyckats med en sak: att bromsa forskningen om genmodifierade grödor och göra oss konsumenter livrädda för förkortningen GMO. Är det verkligen så lyckat?

Företaget Crop Tailors högkvarter ligger undanskymt på andra våningen i tegelkolossen Kemicentrum på Lunds universitet. Här på ett litet kontor trängs grundaren och ägaren Olof Olsson med några doktorander. Utöver ett par skrivbord hyr Crop Tailor ett labb, ett litet växthus och några provisoriska förvaringsrum av universitetet. Affärsidén är, som namnet antyder, att skräddarsy grödor. Nyckeln är mutation. I  dagsläget förädlar de bara havre, å andra sidan har de 2 600 varianter i sin ägo. Olof Olsson, professor i molekylär biologi och en av pionjärerna inom svensk genmodifiering, förklarar fokuseringen med att havre är en nyttig gröda som sänker kolesterolvärdet. Samtidigt har den varit ganska förbisedd inom genforskningen, i skuggan av viktigare matgrödor som majs, soja och ris.

– Jag håller på att jobba ihjäl mig, säger Olof Olsson. Det är hysteriskt. Det senaste året har jag lagt alla kvällar och helger på  det här.


Prenumerera digitalt för 39 kronor i månaden!

Läsning på sajten och app för e-tidning. Avsluta när du vill.

Prenumerera

Har du redan ett konto? här. Sugen på en pappersprenumeration? Teckna här.

Artikeln publicerades i Filter #35 (11 december 2013) och är skriven av , .