Odlarna demonstrerar

Sommaren 2019 började trädgårdsjournalisten Lena Israelssons tomatplantor att bete sig »konstigt«. Toppskotten krullade ihop sig tills de påminde om spiraler, stjälkarna blev böjda och vridna. Tillväxten avstannade och en del plantor blev missbildade: istället för grenar bildades små knutar. Vanligtvis brukade Lena Israelsson få så mycket tomater att hon kunde ge bort överskottet – nu tvingades hon kasta hälften av sina plantor. 

»Märkligt nog påstod odlarna att problemen börjat efter att plantorna vattnats med flytande, ekologisk gödsel.«

När problemet kvarstod och förvärrades under odlingssäsongen 2020 började hon göra efterforskningar. 72-åriga Lena Israelsson har odlat i decennier, skrivit ett tiotal trädgårdsböcker med fokus på ekologisk odling och nominerats till Augustpriset två gånger. Hennes Handbok för köksträdgården betraktas som ett standardverk och har getts ut i en mängd upplagor och översättningar sedan den publicerades vid millennieskiftet. Tack vare sin erfarenhet kunde Lena Israelsson snabbt dra ett antal slutsatser. De skador som tomatplantorna uppvisade berodde varken på kraftiga temperaturväxlingar, övergödning eller någon för henne känd växtsjukdom. 

När hon började leta i akademiska källor hittade hon en rapport från ett amerikanskt universitet. Den innehöll bilder på växter som såg precis ut som hennes tomatplantor, med spiralformade blad och förvridna stjälkar. Skadorna visade sig vara orsakade av pyralider, en grupp bekämpningsmedel som sprutas över spannmål, oljeväxter, majs- och sockerbetsfält inom det storskaliga jordbruket. Grödorna klarar sig, men ogräsets hormonsystem slås ut, vilket leder till att det vissnar och dör. När Lena Israelsson letade vidare hittade hon nyhetsartiklar om att pyralider misstänktes ha orsakat problem för fritidsodlare även i England, Irland och Nya Zeeland. I grannlandet Norge slog en grupp erfarna odlare våren 2020 larm om att deras tomatplantor vanställdes och slutade bära frukt. Märkligt nog påstod odlarna att problemen börjat efter att plantorna vattnats med flytande, ekologisk gödsel. Lena Israelsson hajade till: det var precis sådan näring hon själv hade använt de senaste åren. Innehöll ekologisk gödsel giftiga kemikalier från det konventionella lantbruket? 

Den svenska odlingsvärlden är full av mer eller mindre väl underbyggda larm, och Lena Israelsson ville inte offentliggöra sina fynd innan hon hade på fötterna. När en vän berättade att hennes tomatskörd också blivit förstörd bad Lena Israelsson henne att skicka över näringen hon använt. Den var från märket Substral, som såldes på trädgårds- och byggbutiker över hela Sverige. Lena Israelsson vattnade en av sina kvarvarande tomatplantor med näringen. Efter bara några dagar hade bladen krullat ihop sig. 

I maj skrev hon ett inlägg på sin Facebooksida som följs av fler än 10 000 odlingsintresserade svenskar: »Misslyckades du med tomatplantorna i år? Blev de missbildade och slutade växa? Det kan bero på att du använt flytande näringslösning som innehåller rester av bekämpningsmedel.« Hon uppmanade alla som drabbats att mejla henne bilder på plantorna samt på den ekogödsel de använt. 

– Det bara öste in, säger Lena Israelsson. Jag satt med hundratals bilder. När något går fel med odlingen tänker de flesta hobbyodlare att det är de själva som har gjort ett misstag. Men här var det kanske en av tjugo som hade misslyckats med odlingen. Resten var pyralidskador. 

Det blev tydligt att problemen sträckte sig långt bortom Substrals produkter: pyralider tycktes även finnas i ekologisk och organisk växtnäring från Plantagen, Ica, Coop och ytterligare en rad märken. Flera av produkterna pryddes dessutom av Sveriges mest välrenommerade hållbarhetsmärkning Krav. 

När Lena Israelsson lade upp bilder och varningar på sin Facebooksida blev gensvaret enormt. Likt de norska odlare som slagit larm misstänkte hon att giftresterna härstammade från vinass, en näringsrik restprodukt från sockerproduktion som används som bas i många organiska gödsel. Pyralider är svårnedbrytbara och om sockerbetsfälten var besprutade fanns en stor risk att kemikalierna hade följt med till vinassen, och därefter till flaskorna med växtnäring. 

Israelsson hörde av sig till myndigheter, återförsäljare och certifieringsorgan och till en början fick uppropet viss effekt. Hennes varningar spreds och delades långt utanför Facebooksidan, och odlingsbloggar och lokala medier uppmärksammade frågan. 

Inom kort lovade Krav att tillsätta en skyndsam utredning och flera butikskedjor plockade bort vinassbaserade produkter från hyllorna. 

Att få reda på vad som egentligen hade hänt var däremot svårare. Producenter och certifieringsorgan medgav att de hittat pyralidrester i sina produkter men vägrade att berätta vilka det rörde sig om med hänvisning till »affärshemligheter«. Återförsäljare som lovat att kompensera kunder ångrade sig, försäkringsbolag nekade ersättning för förstörda odlingar med argumenten att produkterna var godkända av Krav och att halterna av pyralider »låg inom de tillåtna gränsvärdena«. 

– Vi fritidsodlare, som är ett par miljoner, har inte stöd någonstans, säger Lena Israelsson. Det finns ingen myndighet som för vår talan och vi fick inte stöd av Krav, LRF eller Jordbruksverket. Jag skapade en opinion, men jag hade inte resurser att genomföra några egna analyser av de här produkterna. 

Redan innan Lena Israelsson började skriva om pyralider inkom en rad frågor om förstörda tomatplantor till FOR, Fritidsodlingens riksorganisation. 

– På 70-talet förekom problem med bekämpningsmedel som blåste över från lantbrukarnas fält till kommersiella tomatodlingar, säger Ulf Nilsson, hortonom och sekreterare på FOR. Men vi kunde inte förstå hur hobbyodlare nu kunde få den sortens problem mitt inne i stan. 

Efter att Ulf Nilsson pratat med Lena Israelsson klarnade bilden. Kort därefter genomförde FOR en webbenkät där odlare fick svara på vilka gödselprodukter de misstänkte innehöll pyralider. Den här gången skickade de inte bara in bilder på förstörda tomatplantor, utan även chiliplantor, bönor, paprika och potatis. 14 av produkterna skickades sedan på laboratorieanalys till Nederländerna. Resultat: nästan samtliga innehöll rester av klopyralid, det aktiva ämnet i flera ogräsbekämpningsmedel. Kemikalien är godkänd för användning i Sverige sedan början av 90-talet men är betydligt vanligare utomlands. Koncentrationen i produkterna varierade mellan ett och tre milligram per kilo, vilket låter försumbart. Men:

– För vissa tomatsorter kan det räcka med ett mikrogram per kilo jord, säger Ulf Nilsson. Det låter nästan som homeopatiska nivåer, men eftersom pyralider påverkar växternas hormonsystem krävs ibland inte mer än så. För grödorna som besprutas inom lantbruket ser det annorlunda ut: tomat och bönor är exempelvis 10 000 gånger känsligare än majs. 

»Till skillnad från vad de flesta tror kommer Kravmärkt gödsel inte från Kravmärkta gårdar.«

Gemensamt för samtliga produkter som innehöll pyralider var just att de baserades på restprodukten vinass. Enligt en växtnäringsexpert som Ulf Nilsson var i kontakt med kom råvaran sannolikt från franska, tyska och polska sockerbetsodlingar som hade besprutats med pyralider. 

Produkterna som FOR skickade på analys var samma som odlare hade varnat för på Lena Israelssons Facebooksida: alla var organiska – vilket egentligen bara innebär att de baseras på en restprodukt och till skillnad från konstgödsel inte har framställts på kemisk väg. Men hur kunde fyra av produkterna vara Kravmärkta? 

Till skillnad från vad de flesta tror kommer Kravmärkt gödsel inte från Kravmärkta gårdar – bönderna behöver sin näring till den egna odlingen och nästan inget blir över till försäljning. Kravmärkt gödsel är »godkänd för ekologisk odling«, men är inte ekologisk. Även om råvaran ska uppfylla vissa krav – bland annat får den bara innehålla låga halter av tungmetaller och måste komma från GMO-fria gårdar – härstammar den i regel från det konventionella lantbruket. I värsta fall besprutade sockerbetsfält. 

– Vi trodde att det skulle räcka om producenterna hittade en annan råvara än vinass, säger Ulf Nilsson. Men problemet visade sig vara större än så. 

2021 gjorde FOR en bredare analys av näringsprodukter på marknaden. Den visade på rester av pyralider i pelleterad näring, torkad kogödsel samt gödsel gjord på sockerbetsextrakt och majsstärkelse. Under sommaren drabbades koloniområdet Pungpinan utanför Stockholm av missväxt efter att ha använt hästgödsel från en närliggande gård, medan koloniområden i Gubbängen och Årstafältet drabbades av liknande skador efter att ha använt fårgödsel. Sammanlagt rörde det sig om 90 kolonilotter, och de analyser FOR lät genomföra visade att naturgödseln innehöll pyralider. Även en av odlarna som gödslat med hönsbajs från egna höns drabbades av pyralidskador, och när Ulf Nilsson skickade butikssålt hönsgödsel på analys visade sig tre av fem produkter innehålla pyralider. Av dessa var två baserade på svenska råvaror. 

Hans teori är att rester av kemikalierna finns i djurens foder. Eftersom de är så svårnedbrytbara passerar de genom djurens kroppar och hamnar därefter i gödseln. Pyralider kan finnas kvar i vatten, sediment, foder och hö under lång tid. Det är egentligen först när kemikalierna hamnar i jorden som mikroorganismer börjar bryta ner dem, och det kan ta flera år. I den rapport som FOR släppte i april 2022 konstaterade Ulf Nilsson: »Pyralider kan detekteras i nästan alla organiska råvaror med ursprung i det konventionella lantbruket.«

– I början handlade det mycket om de enskilda producenterna, säger Ulf Nilsson. Men nu har vi lyft blicken lite och sett hur komplext problemet är. Om du åker och hämtar hästgödsel på en ridskola kan du drabbas. Har du egna höns och köper in foder kan ämnet hamna i gödseln. Pyralider är en relativt sällsynt produkt som få svenska fält behandlas med, men ändå har det en så här stor effekt.

Att Ulf Nilsson lagt två års arbete på frågan och enligt Lena Israelsson »gjort betydligt mycket mer än vad jobbet kräver« motiverar han på följande sätt: 

– Jag tycker att det här är fullständigt orimligt, säger han. Odlare köper produkter som de tror ska vara bra för växterna och miljön, men trots att man försöker göra allting rätt kan man få sina plantor förstörda av bekämpningsmedel. 

»Jag tycker det är dags att vi ifrågasätter snabbodlingen också, och börjar prata om slow grow.«

Han säger att stora delar av branschen gör vad den kan, men att frågan är komplex. De gränsvärden som tillverkarna hänvisade till när skandalen briserade gäller nivån av pyralider i livsmedel – några gränsvärden för näringsprodukter existerar inte i dagsläget. Koloniträdgårdsförbundet driver opinion för att pyralider helt ska förbjudas i svenska produkter – och att ämnet ska förbjudas på EU-nivå. Många av produkterna finns fortfarande kvar i butikshyllorna och tills vidare avråder Fritidsodlingens riksorganisation – vars slogan lyder »Vi värnar den hållbara odlingen« – från att använda organisk flytande näring till känsliga växter. Koloniträdgårdsförbundet har samtidigt slopat sitt krav på att endast använda naturgödsel i sitt miljödiplomeringsprogram och tillåter tillfälligt konstgödsel. 

– Det går emot allt vi har sagt i 30 år, säger Ulf Nilsson. Men det här är ämnen som kan ligga kvar i backen länge. Försöker du odla bönor, tomater eller potatis kan du ha problem i tre, fyra år framåt. 

Inte heller Lena Israelsson skulle rekommendera någon att använda ekologiska näringsprodukter. Enligt henne finns tre alternativ: att använda konstgödsel, att sluta odla – eller att tänka i helt nya banor. Själv är hon inne på det sistnämnda. 

– Slow food-rörelsen startade för 35 år sedan och var en reaktion mot processad mat och snabbmat överhuvudtaget. Jag tycker det är dags att vi ifrågasätter snabbodlingen också, och börjar prata om slow grow. Naturlig jord är den bästa jorden, och den går att förbättra genom att tillsätta organiskt material. Det tar längre tid än att hälla på torvmull och näringslösning, men det är otroligt givande att se hur jorden blir smulig, doftar mylla och fylls av kryp. På det sättet tar man kontroll över jorden istället för att lita på de stora kedjorna som inte har kontroll över sina produkter. 

Fotnot: Enligt Kravs nya regler som trädde i kraft i början av året ska deras producenter göra »omfattande riskvärdering av ingående råvaror« för att undvika rester av bekämpningsmedel. 

Du har väl inte missat?

Perspektiv

Kan man lita på det ekologiska fotavtrycket?

På Earth Overshoot Day uppmärksammas att mänskligheten gör av med resurser för 1,5 jordklot. Men stämmer det verkligen?

Reportage

Guld och gröna fingrar

Handeln med ovanliga krukväxter har beskrivits som ett Klondike, där pionjärer reser runt jorden på jakt efter arter som kan betinga enorma summor. Filter hängde på svensken som har hittat sin egen guldåder.