Hur rädda ska vi egentligen vara för ultraprocessad mat?

En ny bästsäljande bok larmar om att industrimaten gör oss feta, beroende och sjuka. Jag är skeptisk!

De flesta rörelser har sina förgrundsgestalter, och för människor engagerade mot så kallad ultraprocessad mat heter gurun Carlos Monteiro och är brasiliansk dietist med fokus på folkhälsa. Under sitt yrkesliv observerade professor Monteiro hur hans landsmän på några decennier upprepade de kostförändringar man tidigare noterat i alla moderniserade nationer: mindre av oförädlade råvaror och hemlagad mat, mer av halvfabrikat, färdigrätter och snabbmat. Eftersom folk i allt lägre utsträckning behövde slita inom jordbruket brände de dessutom färre kalorier, och även Brasilien började plågas av välfärdsåkommor som fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Monteiro noterade också en ökad förekomst av cancer och psykisk ohälsa.

På ålderns höst kom han fram till att boven var den förändrade kosten. Exakt vilka ingredienser eller tillagningsmetoder som eventuellt var skadliga brydde sig Monteiro inte om, istället tänkte han »holistiskt« och skapade 2009 ett klassificeringssystem, Nova, för hur processad maten var innan den nådde konsumenten. Med andra ord: det spelade ingen roll hur mycket man själv hackade, malde, mosade, kavlade eller hettade upp råvaror i sitt kök, det viktiga var att det inte skedde inom livsmedelsindustrin. Farligast enligt Monteiros hypotes var kategori 4, den ultraprocessade maten, UPF [förkortning för ultra-processed food]. Den både tillverkades med tekniskt avancerade metoder och innehöll industriellt producerade substanser som normalt saknas i hemmakockens skafferi.

Så simplifierade idéer har fördelen att de är slagkraftiga. Att vem som helst begriper att man inte bör leva på Oreo-kakor och Coca-Cola gav Monteiros tankar en air av rimlighet, samtidigt som de knöt an till forskartraditionen att koppla olika födointag till hälsoutfall utifrån statistiska samband. För människor som var övertygade om den metodens förträfflighet erbjöd Novaklassificeringen en övergripande förklaringsmodell och Monteiro blev en kultfigur.

Enligt Mediearkivet gjorde termen ultraprocessad mat sin svenska pressdebut våren 2016. Därefter förekom den någon gång om året fram till 2019, då frekvensen steg till runt en gång i månaden, och sedan ökade mängden artiklar gradvis tills de 2022 passerade hundravallen. I fjol mer än fördubblades antalet. Bland rubrikerna: »Så undviker du fejkmaten«, »Ultraprocessad mat – en värsting för hälsan« och »Maten som ökar risken för cancer«.

Det var med andra ord hög tid att någon tog ett samlat grepp om fenomenet.

»Som synes levererar han en lång rad graverande påståenden.«

Nu har Bonnier Fakta översatt den brittiska virologen Chris van Tullekens internationella bästsäljare Vad vi äter: om ultraprocessad mat, vad den gör med oss och varför vi inte kan sluta äta den. I sitt hemland är van Tulleken främst känd som TV-profil, efter en lång rad populärvetenskapliga BBC-produktioner där han tagit sig an allt från alkoholism till läkemedelsförskrivning och covidpandemin. Ofta uppträder han ihop med sin enäggstvilling Xand – bröderna utsätter sig för olika saker och genom att jämföra utfallen drar de generella slutsatser.


Tidsbegränsat erbjudande

Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digital prenumeration!

Filter Digital
0 kr första månaden*

Populärt!
  • Alla artiklar på magasinetfilter.se
  • E-tidning och app
  • Nyhetsbrev
  • Digitala arkivet
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Tidningen hem i brevlådan

Filter Total: tidning + digitalt
49 kr i månaden**

  • Alla artiklar på magasinetfilter.se
  • E-tidning och app
  • Chefredaktörernas fredagsbrev
  • Digitala arkivet
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Tidningen hem i brevlådan

* Första månaden, därefter 39 kr/mån.
**Debiteras varannan månad (98 kr).
Avsluta när du vill.

Artikeln publicerades ursprungligen i Filter #97 (25 mars 2024) och är skriven av .