Himlen är ljusblå och tom på moln. Svartvita kor vankar upp för en grästäckt kulle som sluttar mot en grön äng. De fortsätter förbi ett staket av ojämna träpinnar som bildar tecknet »#«. Så råmar korna och en text dyker upp: »Hashtag i Bregottfabriken.« En folkmusikliknande slinga spelas upp och reklamfilmen avrundas med en bild på ett paket smör samt orden: »Naturligt gott.«
Avsnitten av »Bregottfabriken«, som Arlas reklamkampanj heter, bär alla namn som anspelar på någonting mänskligt och tidstypiskt: Nätdejting i Bregottfabriken, Roaming i Bregottfabriken och Afterwork i Bregottfabriken. De korta klippen visar små djurbesättningar som betar sommargrönt gräs, och varken gården, bonden eller mjölkroboten syns till. Ängarna är ofta kuperade, steniga och rika på växtlighet – själva urtypen för så kallade naturbetesmarker. På sådana betar djuren på platser som ändå inte lämpar sig för odling, vilket är skonsamt mot jordens resurser och bidrar till den biologiska mångfalden.
I höstas täcktes busskurer runt om i landet av skyltar som slog fast: »Du kan importera mjölk, men inte öppna landskap.« På bilden syntes Arlabonden Kajsa, i stickad polotröja, på en äng tillsammans med fyra kalvar som hon gav mat ur en hink.
– Ett Sverige utan jordbruket är helt enkelt ett Sverige som bara är skog, säger Karin Hallgren på branschorganisationen LRF Mjölk. De flesta av oss tänker ju inte att vi vill bo i en barrskog.
Vill du läsa mer? 0 kr första månaden!
Vi ger dig oväntade avslöjanden, möten med kulturens mest intressanta personer och berättelserna du inte vill missa. Bli Filterprenumerant.
Har du redan ett konto? Logga in här.
