Det är ofattbart att Lina Thomsgård aldrig har sommarpratat. P1-redaktionen borde ha huggit henne redan 2010, när hennes jämställdhetsprojekt Rättviseförmedlingen förvandlades från Facebookgrupp till folkrörelse och på rekordtid lanserade henne som en av landets mäktigaste opinionsbildare inom sitt fält.
Sveriges Radio hade kunnat revanschera sig sommaren därpå, när hon utsågs till årets Wendela av Aftonbladet, eller året efter det, när Rättviseförmedlingen spred sig till Finland, eller nästföljande år, när organisationen belönades med reklam- och PR-branschens pris Titanägget och Thomsgård bjöds in till en middag med kungen. De hade till och med kunnat ringa 2014, när hon skapade rubriker genom att lämna över sin skapelse till efterträdaren Seher Yilmaz.
Fast då är frågan om Lina Thomsgård skulle ha haft tid.
Dels drev hon sin egen PR-byrå Frau, med kunder som artisten Robyn och författaren Bodil Malmsten. Dels jobbade hon på reklambyrån Forsman & Bodenfors. Utöver det ägnade hon sig åt att föreläsa och driva ett mångfaldsprojekt för Sveriges kompositörer och textförfattare. Och så medverkade hon i radioprogrammet PP3 samt skrev krönikor för Fokus och Aftonbladet. Många handlade om jämlikhet, representation och vänlighet, men den mest delade var en lovsång till textbaserad kommunikation med rubriken »Det här med att prata i telefon måste få ett slut«.
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digital prenumeration!
Har du redan ett konto? Logga in här.
