På andra sidan

Sverige lärde känna Maxida Märak som den hårdföra rapparen och aktivisten som aldrig viker sig. För Filter berättar hon om den enda kampen hon gav upp.

Maxida Märak snörade på sig springskorna och begav sig ut i den tidiga majmorgonen. Hon var i fjällbyn Årrenjarka, tio mil från Jokkmokk, för ett möte med Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum. Inte långt därifrån startar många vandringsleder till Sarek nationalpark och världsarvet Laponia.

Maxida valde en skogsstig upp mot ett av lågfjällen. Björkarnas löv hade slagit ut och blandades med barrskogen som klättrade upp längs bergen. Solen sken, det var ovanligt varmt för årstiden. Hon hade funderat ett tag på att flytta tillbaka till Jokkmokk från Stockholm, till och med tittat på ett litet hus. De senaste åren hade varit tunga, nästan knäckt henne. Hon behövde förändring.

Hennes yrke som artist gick ut på att vara i centrum. Hon stod på scen, gjorde intervjuer, poserade på pressfotograferingar med ett team på 15 personer runt sig.


Den här artikeln är låst!

För att läsa vidare behöver du välja något av följande alternativ:

35 kr
Köp artikeln!

Efter köpet har du tillgång till artikeln direkt.

39 kr Prenumerera

Betalningen dras varannan månad (78 kr) från ditt kort.

Har du redan ett konto? här! Fakturaprenumerant? Aktivera ditt konto

Artikeln publicerades i Filter #69 (22 juli 2019) och är skriven av .