Lisa Aschan

Med sin debutfilm Apflickorna blev ­regissören Lisa Aschan ett namn att räkna med. Nu använder hon sin ­makt­position till att göra en film som ska humanisera den svenska ­migrationsdebatten.

Mitt i ett industri­område i Märsta, där flygplan till och från Arlanda passerar med några minuters mellanrum, ligger en två våningar hög tegelbyggnad med diskreta skyltar från Migrationsverket.

Nu var det ett tag sedan regissören Lisa Aschan var här, men under två års tid besökte hon regelbundet den anonyma byggnaden som research inför sin nya film Det vita folket. I dag har vi egentligen inte fått tillstånd att komma in på Märstas förvar, men med blicken fäst rakt fram promenerar vi genom den kala receptionen och in på en av innergårdarna. Till höger om oss finns en liten lekplats med en rutschkana i plast, till vänster ett cirka fyra meter högt falurött plank. ­Brädorna sitter så tätt att det inte går att se igenom, men där bakom finns en rastgård.

– Du ser att ­staketet ändå inte är så högt, säger Lisa. Det är för att man ska kunna se lite över det när man befinner sig där inne – om man inte tror att det finns en chans att rymma blir man galen.


Prenumerera på Filter för 39 kronor per månad!

Tidning i brevlådan. Avsluta när du vill.

Beställ här

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?


Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto