Den sista färden

Sommaren 2015 spåddes Sverige få ett nytt rekordberg. ­Filters reportageteam klättrade upp på Kebnekaises sydtopp medan den fortfarande var högst, och förklarade varför ­kröningen av Nordtoppen kommer att bjuda på ­obehagliga överraskningar.

Dimman börjar tjockna och tempe­raturen sjunker allt närmare tio minusgrader. Jag befinner mig tätt intill en snötäckt bergvägg, 1 880 meter över havet. Stundtals är lutningen näst­intill lodrätt och under mig gapar över hundra meters fallhöjd. Mina ben skakar, på grund av en kombination av trötthet och rädsla. I Europa finns flera tusen bergstoppar som är högre än Sveriges högsta topp, bara Norge har fler än 150 toppar som slår ­Kebnekaise, varför jag trodde att färden skulle vara enklare.

Obehaget blir inte mindre av att en medklättrare, som tar sig fram två personer bakom mig i ledet, ropar att han har tappat en isklättringssko. Halva klättringen återstår: 50 meter rakt uppåt innan vi når trygg mark.

– Fortsätt klättra, säger vår fjällguide Viktoria Lundqvist. Jag tar hand om Anders.


Den här artikeln är låst!

För att läsa vidare behöver du välja något av följande alternativ:

35 kr
Köp artikeln!

Efter köpet har du tillgång till artikeln direkt.

39 kr Prenumerera

Betalningen dras varannan månad (78 kr) från ditt kort.

Har du redan ett konto? här! Fakturaprenumerant? Aktivera ditt konto

Artikeln publicerades i Filter #45 (22 juli 2015) och är skriven av .