Det här är del fyra i Filters reportage om Skandiamannen och mordet på Olof Palme. För att läsa från början: klicka här.
Mitt eget intresse för Palmemordet väcktes 2006 i samband med en mejlväxling med Leif GW Persson. I sin roman Mellan sommarens längtan och vinterns köld hade kriminologiprofessorn gett huvudpersonen, en lätt maskerad Olof Palme, en bakgrund som engagerad av CIA med kodnamnet Pilgrim under tidigt 1950-tal. Vår kontakt rörde detta förhållande, och det kriminologiprofessorn kunde berätta vände upp och ner på min bild av den förre statsministern.
Kunde det verkligen vara sant, hade Palme jobbat för CIA? GW tänkte hålla tyst om sina källor livet ut, lät han meddela. Ville jag veta något mer om Palmes amerikanska kontakter fick jag leta reda på informationen själv.
Genom lite Finderglück i amerikanska arkiv kom jag så småningom halvvägs: CIA hade verkligen velat värva Olof Palme och Palme hade också lämnat upplysningar om svenska vänsteraktivister till USA:s ambassad i Stockholm. Han hade dessutom verkat på hög nivå i en internationell studentorganisation som varit så infiltrerad av CIA att det verkade sannolikt att han känt till och accepterat sakernas tillstånd. Dessa fynd fördjupade bilden av den unge Olof Palme, och jag författade tillsammans med en DN-medarbetare en lång artikel på temat som tidningen publicerade i januari 2008.
Tack för att du läser Filter
Skapa ett gratiskonto eller Logga in för att fortsätta läsa.
Sugen på en prenumeration? Teckna här!
