Ett historiskt huvudbry

Därför tvistar ett FN-organ, två urfolksgrupper, två docenter, tre doktorer, en överintendent, en professor, två museichefer och Sveriges regering om vad som hände på en dansfest för 84 år sedan.

Efter en lång och skumpig bussresa i sällskap med grisar och kalkoner nådde etnografen Gösta Montell staden Tlaxcala i centrala Mexikos inland. Montell, utsänd för att förvärva kulturhistoriskt intressanta föremål åt Etnografiska museet i Stockholm, var på väg till ett regemente med soldater tillhörande yaquifolket.

Till följd av en flera decennier lång frihetskamp var detta ursprungsfolk kuvat av centralmakten och tvångsförflyttat långt från sina hemtrakter, och brukade bemöta främlingar med misstänksamhet. De danska etnograferna Helga Larsen och Bodil Christensen hade dock blivit goda vänner med regementets general, varför kollegan Gösta Montell och hans medhjälpare kunde ströva omkring fritt och både filma och fotografera.

Soldaterna firade pascola, en årlig dansfest, och när Montell nådde deras garnison hade högtiden redan pågått i ett dygn. På en kvadratisk, muromgärdad gårdsplan intill en kyrka härskade en ödesmättad stämning: stora eldar flammade längs en av väggarna, och framför ett altare stod fyra träkors bredvid människor som höll levande ljus. En grupp kvinnor klappade ut cirkelformade tunnbröd av vetedeg; Gösta Montell fick lära sig att de kallades tortillas.

Annons

Så började dansen. Först ett skojfriskt och hedniskt nummer fullt av sexuella anspelningar, sedan huvudnumret: la danza del venado, hjortdansen.

En dansare med ett hjorthuvud fastspänt ovanpå hjässan leddes in på gårdsplanen. Dansaren, el venado, låtsades inte vara en hjort; snarare blev han ett med djuret. Ja, så uppfattade i alla fall en hänförd Gösta Montell det. Hjorten rörde sig rastlöst och oroligt över gårdsplanen, stannade till för att speja och spetsa öronen och gömde sig i imaginära buskage om den anade fara. Musikanter med uråldriga instrument förstärkte dramatiken, och en trumslagare bankade fram hjortens hjärtrytm på en vattenfylld trumma: dom-dom-dom-dom. Denna vinterdag 1934 var kall och åskådarna bar flera klädlager, men dansaren var endast iförd fotskallror, sitt hjorthuvud och ett rasslande höftskynke behängt med klövar. Tur då att han värmdes av rörelser så kraftfulla och suggestiva att de tillsammans med musiken svepte in Gösta Montell och de övriga åskådarna i ett transliknande tillstånd.

I ett brev hem till Etnografiska museet redogjorde Montell för sina upplevelser: »Det var onekligen en fullständigt sensationell tillställning. Jag kan inte med några få ord skildra festen, det skulle fordra åtskilliga sidor. Det var emellertid indianböckernas indianer, som firade en minnesfest för sina döda. Danserna pågingo i mer än ett och ett halvt dygn. Yaqui-soldaterna, som i vanliga fall gå omkring i hängande och slängande europeiska uniformer, hade ifört sig masker och fotskallror och uppförde halvnakna sina urgamla pantomimer med hjortar och prärievargar. Det var fantastiskt men ytterst fascinerande. […] Vi lyckades till och med köpa en del av dansattributen och längre fram hoppas vi få mer. Det är en samling, som de flesta museer kunna avunda oss.«

För 500 kronor fick Gösta Montell med sig följande hem till Stockholm: en dansskallra, en grävkäpp, diverse trämasker och musikinstrument samt samlingens kronjuvel, objektet med inventarienummer 1937.19.113, »dansprydnad«. Föremålets formella beskrivning i Etnografiska museets generalkatalog: »Hjorthuvud, som bäres av venado vid pascola-dansen. Man har flått huvudet, tagit ut benen, satt in ögon av glas (?), satt fast hornen. Hornen prydda med röda sidenband och silkestofsar. Långa öron hopsydda av skinn fastbundna under hornen. Knytband av läderremmar. Se fotografier från yaqui-danserna i Tlaxcala tagna av museets expedition 1934/35.«


Vi beklagar, men du har gått in i väggen. Dessbättre är det bara en betalvägg.

Merparten av vårt material är öppet bara för våra prenumeranter (som gör det möjligt för oss att existera). Nu hoppas vi på dig också!

Som prenumerant får du:

  • Sveriges mest prisbelönta magasin i brevlådan varannan månad.
  • Fri tillgång till alla nummer digitalt samt färska artiklar som bara publiceras på hemsidan.
  • Fri bindningstid.

Dessutom får du rabatt i vår webbshop och inbjudningar till releasekvällar samt förhandsvisningar av både film och teater.

Klart jag ska bli prenumerant!

Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?