Gammal mat: en kärlekshistoria

Hur långt efter bästföredatumet kan man äta mat utan att bli sjuk? Filters skribent bestämde sig för att prova.

Våren 2018 ställer jag in ett paket filmjölk i kylskåpet. Filen har redan passerat sitt bästföredatum med två dagar men ska stå i kylen i ytterligare sex månader innan jag konsumerar den.

För några år sedan hade den med all säkerhet hamnat i vasken. Även om jag någonstans förstod att filen inte blev dålig klockan 00.00 det datum som stod på förpackningen, var jag livrädd för att bli magsjuk – och då var ett kasserat filpaket här och några ägg där ett helt okej pris att betala för min riskminimering.

I augusti 2013 hände det som vände upp och ner på allt. Jag fick veta att en av mina kompisar dumpstrade, det vill säga hämtade mat i en livsmedelsbutiks soprum istället för att handla i affären. När jag följde med henne chockades jag både av hur mycket mat en enda butik slängde på en dag och av att den kunde vara lika fin som den man handlade inne i butiken. Men det fanns ett problem: trots att fyra femtedelar av färskvarorna var i gott skick låg de blandade med möglig eller rutten mat i stora tunnor. I mejeritunnan hade dessutom flertalet av produkterna passerat eller var på väg att passera sina bästföredatum.

Annons

Med så mycket gratismat tillgänglig insåg jag snabbt att det inte fanns någon anledning att betala för vissa varor. Jag bar med mig ett par kassar frukt och grönt; grönsakerna använde jag i soppor och grytor, äpplena skalade jag och åt i bitar. Jag tog också hem plommon och vindruvor, men hur noga jag än tvättade dem så förmådde jag mig inte att stoppa i mig något som varit i kontakt med det ruttna och mögliga.

Med tiden försköts mina gränser. Efter att ha tvättat grönsaker noggrant med diskmedel började jag använda dem även till sallad, och när jag hittade över 20 liter för gammal fil tog jag hem hälften. Även om min familj ofta åt fil till frukost tog det lång tid att göra slut på den. Jag luktade och smakade för att avgöra om den var okej, och utöver att filen blev lite syrligare och att jag var tvungen att skaka den för att undvika klumpar märkte jag knappt någon skillnad.

Efter en vecka smakade den fortfarande som ny. Däremot började det kännas obehagligt att äta någonting så gammalt. Det blev liksom kortslutning i hjärnan. Datumet på paketet måste väl ändå stå där av en anledning?

Enligt den officiella statistiken slänger de svenska hushållen 938 000 ton mat varje år. En stor del hamnar i soporna på grund av datumen på förpackningarna. Det är inte klarlagt om det beror på att folk är rädda för att bli sjuka eller för att maten ska smaka konstigt – men de två aspekterna hänger ihop. Att något smakar illa är den mänskliga kroppens indikation på att maten kan vara farlig och har i tiotusentals år fungerat som ett verktyg för att avgöra vad vi bör undvika att stoppa i oss.


Vi beklagar, men du har gått in i väggen. Dessbättre är det bara en betalvägg.

Merparten av vårt material är öppet bara för våra prenumeranter (som gör det möjligt för oss att existera). Nu hoppas vi på dig också!

Som prenumerant får du:

  • Sveriges mest prisbelönta magasin i brevlådan varannan månad.
  • Fri tillgång till alla nummer digitalt samt färska artiklar som bara publiceras på hemsidan.
  • Fri bindningstid.

Dessutom får du rabatt i vår webbshop och inbjudningar till releasekvällar samt förhandsvisningar av både film och teater.

Klart jag ska bli prenumerant!

Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?