Efter att i drygt 130 år ha huserat vid Lilla Bommen i hjärtat av Göteborg flyttade Hasselblad våren 2003 till ett glaskomplex på andra sidan älven. När de gamla lokalerna utrymdes upptäcktes drösvis med osorterad kvarlåtenskap, och det som inte skickades till Göteborgs stadsmuseum eller klassades som skräp stuvades ner i kartonger som kördes till Hasselbladstiftelsen uppe vid Götaplatsen. Där kammades de igenom av Elsa Modin, stiftelsens bibliotekarie och arkivarie.
Lite varstans fann Modin hågkomster från kameratillverkarens långvariga samarbete med Nasa. Prototyper och skisser till de »rymdkameror« företaget tillverkat åt Apolloprojektet, förstås, liksom filmmagasin som varit uppe i rymden och vänt. I ett av hundratals gula kuvert med framkallade fotografier upptäckte hon bilder där astronauten Edwin »Buzz« Aldrin och hans familj plockade svamp med direktör Victor Hasselblads fru Erna i Halland. Ett bevarat brev från en annan astronaut berättade om en månlandning 1971 och hänvisade till ett smycke som han burit med sig under rymdfärden, och översänt till Victor.
En dag sade en kollega till Elsa Modin att hon skulle få »månarmbandet«. Exakt vad det var förstod hon inte, men efter Erna Hasselblads död hade tingesten hursomhelst placerats i ett kassaskåp på kamerafabriken. Kort därefter överlämnades den till Hasselbladstiftelsen: ett solitt guldarmband med elva berlocker.
Fem identifierades snabbt som så kallade Robbins-medaljonger, silversmycken som Nasa lät tillverka i samband med varje bemannad rymdfärd från Apollo 7 och framåt. Namnet på respektive flight samt datumen för dess uppskjutning och återkomst stod ingraverade på baksidan; eftersom medaljongerna färdats i rymden och enbart tillverkats för astronauter var de extremt åtråvärda på samlarmarknaden. Sex berlocker var ännu mer udda: var och en föreställde en Hasselbladskamera i en eller annan tappning, och på fyra stod datumen för ytterligare rymdfärder. Alla var även märkta med det göteborgska guldsmedsföretaget Cesons sigill.
- Mer:
- Perspektiv
