Polisens dåliga samvete

En havererad utredning och ett bortsorterat vittne. Läs fortsättningen av »Den osannolika mördaren«.

När Hans Holmér väl avpolletterats som spaningsledare ersattes han av Ulf Karlsson, en administratör som först och främst försökte skapa lite ordning i utredningen. Vid det laget rymde den tiotusentals uppgifter om tusentals personer. Men bara en hade mördat Olof Palme. Eftersom lösningen inte tycktes finnas i det material man redan satt på växte desperationen.

Den 12 november 1987 höjdes belöningen till den som kunde lämna avgörande upplysningar till 50 miljoner kronor. Tipsen vällde in, och polisen fick ytterligare ett stort antal människor att kolla upp och förhöra. Utredningen svällde och svällde. Resultatet uteblev.

Den 5 februari 1988 ersattes Karlsson av den vane mordutredaren Hans Ölvebro. Ölvebro och hans 35 kriminalpoliser hade ingen lätt uppgift framför sig. Å andra sidan kunde de konstatera att förutsättningarna för någon att planera Palmemordet, så som det utförts, hade varit i det närmaste obefintliga.


Prenumerera på Filter för 39 kronor per månad!

Tidning i brevlådan. Avsluta när du vill.

Beställ här

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?


Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto