Polisens dåliga samvete

En havererad utredning och ett bortsorterat vittne. Läs fortsättningen av »Den osannolika mördaren«.

Det här är del tre i Filters reportage om Skandiamannen och mordet på Olof Palme. För att läsa från början: klicka här.

När Hans Holmér väl avpolletterats som spaningsledare ersattes han av Ulf Karlsson, en administratör som först och främst försökte skapa lite ordning i utredningen. Vid det laget rymde den tiotusentals uppgifter om tusentals personer. Men bara en hade mördat Olof Palme. Eftersom lösningen inte tycktes finnas i det material man redan satt på växte desperationen.

Den 12 november 1987 höjdes belöningen till den som kunde lämna avgörande upplysningar till 50 miljoner kronor. Tipsen vällde in, och polisen fick ytterligare ett stort antal människor att kolla upp och förhöra. Utredningen svällde och svällde. Resultatet uteblev.


Den här artikeln är låst!

För att läsa vidare behöver du välja något av följande alternativ:

35 kr
Köp artikeln!

Efter köpet har du tillgång till artikeln direkt.

39 kr Prenumerera

Betalningen dras varannan månad (78 kr) från ditt kort.

Har du redan ett konto? här! Fakturaprenumerant? Aktivera ditt konto

Artikeln publicerades i Filter #62 (23 maj 2018) och är skriven av .