Detta är en artikel tillhörande vårt reportage om kritiskt tänkande och hur du lär dig att känna igen och avfärda struntprat. Läs hela det reportaget här.
Beslutet att förlägga 2022 års fotbolls-VM i gulfstaten Qatar sågades snabbt på alla möjliga grunder: landets bristfälliga demokrati, mutmisstankar, att den höga sommartemperaturen omöjliggjorde fotbollsspel och så vidare. Mer i skymundan uppmärksammade människorättsorganisationer det så kallade kafalasystemet, som gjorde lågavlönade gästarbetare kontraktsbundna till sina arbetsgivare – ett slavliknande förhållande med diverse negativa följder för arbetstagarna.
Bryderierna utgjorde i åratal ett slags lågfrekvent brus i sportrapporteringen, men så i fjol – den 23 februari 2021 – publicerade brittiska The Guardian en artikel som skruvade upp tonläget rejält. Rubriken: »Avslöjat: 6 500 migrantarbetare har dött i Qatar sedan landet tilldelades VM.« Ingressen berättade i sin tur att den »chockerande siffran« sannolikt var i underkant.
The Guardian hade hämtat sin statistik från Indien, Pakistan, Nepal, Bangladesh och Sri Lanka, de länder som förser Qatar med merparten av landets två miljoner gästarbetare. Tidningen redogjorde för några arbetsplatsrelaterade dödsolyckor samtidigt som man berättade att majoriteten dött av naturliga orsaker som hjärtattack eller andra sjukdomar. 37 av de döda hade jobbat med byggandet av de sju VM-arenorna, varav tre dött i arbetsplatsolyckor. En representant för FairSquare, en människorättsorganisation som länge propagerat mot kafalasystemet, menade att totalsiffran 6 500 likväl hade relevans: »En väldigt hög andel av migrantarbetarna som dött sedan 2011 befann sig i landet enbart för att Qatar tilldelats VM.«
