Färsk. Karin Nygårds lärde sig programmera genom en universitetskurs på distans sommaren 2011. »Jag slet jättemycket. Men när jag väl ­fattade tänkte jag: det här måste mina elever veta.«

»Antingen tjafsar vi, eller så gör vi något«

Hur rustar vi bäst svenska skolbarn för framtiden? ­Mellanstadieläraren Karin Nygårds förslag har visat sig vara oväntat provocerande.

Varför tycker du att skolan ska lära barn programmering? 

– I dag lär man barn att allt är uppbyggt av atomer och molekyler. På samma sätt är kod en grundläggande kunskap för att förstå den digitala världen. Eleverna ska inte bara vara konsumenter, utan medvetna konsumenter och kanske till och med producenter. Programmering gör att de förstår att datorer inte är magi, utan att allt bygger på kod som är skapad av människor.

I fjol vävde du till och med in ämnet som en del av din svensk­undervisning för fjärde- och femteklassare.

Annons

– Det var bara ett alibi för att få hålla på. Där var jag verkligen ute och svajade. Samtidigt fick exempel­vis grammatikämnet ett helt nytt värde för mig. Skriver man kod får man inte göra fel – ett enda misstag och man möts av »error«. För första gången på 15 år kunde jag på ett logiskt sätt förklara för mina elever varför de ska använda punkt och stor bokstav.

Hur gick undervisningen till rent praktiskt?

– Jag fastnade för ett program som heter Kojo. Det är en visuell miljö, men man programmerar i Scala, som är ett riktigt språk. Uppgifterna gick ut på att få en sköldpadda att röra sig genom att ge den olika instruktioner. Målet var att eleverna skulle förstå att det finns någonting backstage. Som pedagogisk modell använde jag en teaterscen: bakom draperiet finns hur många människor som helst som arbetar och drar i trådar.

Estland, Sydkorea och Stor­brit­annien har redan infört programmering som grundämne i skolan. Varför är det du gör fortfarande ganska obskyrt?

– Jag har mött en del kritik, framförallt från programmerarhåll. Där finns en massa rädslor: att skolan inte ska hålla på med det här eftersom vi är inkompetenta och lär ut fel, att vi skapar »fel kodvanor«, att det är viktigare att lära ut logik och att jag sysslar med »Ipad-programmering«. Jag använder inte Ipad överhuvudtaget.

Den äldre generationen kanske minns 1980-talets Compis-fiasko, där skolan lärde ut ett programmeringsspråk som enbart fungerade på svenska dator­er och var värdelöst utanför ­skolvärlden.

– Det nämns ofta. Jag tänker att eleverna ska lära sig datalogiskt tänkande, generella lösningar som går att tillämpa på många sätt. Antingen kan vi sitta här och tjafsa, eller så kan vi göra något. Man kan inte alltid vänta på konsensus. Sverige ligger efter.

IT- och telekomsektorn räknar med att de kommer att behöva omkring 30 000 nya program­merare de kommande åren.

– IT-gymnasierna har svårt att få folk till sina utbildningar, universiteten vill ha fler studenter och IT-företagen behöver fler människor att rekrytera. Redan i dag finns en kompetensbrist. Mina elever tar studenten 2021 – jag vet inte vad de kommer att behöva kunna då, men en hyfsat kvalificerad gissning är att programmering kommer att finnas kvar.

Sedan i höstas undervisar du i det egenkomponerade ämnet digitalkunskap, och nyligen spelade Skolverket in en film om dina arbetsmetoder.

– Det dök upp en delegation som lyssnade på mig i tre timmar om hur jag resonerat och kopplat allt till styrdokumentet. Efteråt var det stående ovationer. Jag sa: »Om ni tycker att det här är bra så måste folk få veta det. Visa att det inte är provocerande, utan rätt.« Nu håller de på att ta fram material till läroplanen om hur man kan använda programmering i teknikämnet för årskurs 7–9. Det kommer i höst. Jag tror det kommer att leda till att ämnet får högre status. För än så länge känner jag rätt mycket att det är jag som står här ensam och hittar på.

Tror du att vi kommer att nå en punkt där man inte kan klara sig i samhället utan att behärska kod?

– Alltså, klarar sig gör man ju alltid, precis som analfa­beter ­klarar sig i samhället i dag. Däremot blir man handikappad, begränsad i sin förståelse.

Annons