»Där fick du, din jävel«

Filmen Äta, sova, dö handlar om en tjej med invandrar­bakgrund som bor på den skånska landsbygden. Det ligger väldigt nära din egen uppväxt.

– Jag är född i Flemingsberg i Huddinge, och sedan flyttade vi ned till Örkelljunga i Skåne när jag var åtta. Flemingsberg var väldigt invandrartätt, och man kände sig som en i mängden. Men i Örkelljunga fanns det knappt några invandrare alls. Min pappa är från Österrike och min mamma kommer från Bosnien, så där blev man helt plötsligt konstig. Då slog jag om, från en dag till en annan bytte jag dialekt, och sedan dess har jag haft någon sorts anpassningsnoja.

Hur menar du?

– Jag har förkastat mina hemspråk under vissa perioder, försökte rätta mina föräldrar till att vara mer svenska och skämdes när jag tog hem kompisar. När jag började på högskola kände jag mig dum. Jag byter fortfarande dialekt beroende på var jag är. Då kan man antingen tycka synd om sig själv, eller så tänker man: »Jag ska fan visa att jag är minst lika bra.« Det är det som har drivit mig, att jag vill ge igen.