»De kan se halvdöda ut«

De flesta har nog som barn räknat ringarna i ett träd för att se hur gammalt det är. Vad mer kan träd berätta?

– Jag hade i stort sett samma kunskapsläge innan jag började plugga – först miljövetenskap, sedan atmosfärsvetenskap – och gjorde en masteruppsats där jag försökte rekonstruera sommartemperaturer i Sverige med hjälp av trädringar. I vårt klimat sover träden på vintern, men från ungefär mars till oktober bildas årsringar, och densiteten i den mörkare höstveden har visat sig korrelera väldigt starkt med temperaturen på sommaren. Genom att borra fram prover ur träd och kartlägga deras ringar kan man alltså återskapa hur klimatet har sett ut historiskt.

Varför är det viktigt?

– Det är avgörande för att kunna förutse hur klimatförändringarna kommer att se ut i framtiden. Vi har klimatdata ungefär 150 år tillbaka i Sverige som är ganska bra. Men ju exaktare och längre historiska tidsserier vi har, desto bättre blir framtidsprognoserna. Just nu arbetar jag och mina kollegor med att konstruera 1 000 år långa kronologier från träd i USA, Sverige och Finland.