Mänskliga. »Fladdermössen har, precis som vi människor, egna personligheter och är väldigt sociala, vänliga och kommunikativa djur.«

»Det var det största som hänt mig«

Catarina Krång driver ett konvalescenthem på sin tomt. För fladdermöss.

Hur började det?

– När jag arbetade i Katrineholm som viltrehabiliterare för fåglar och däggdjur kunde jag ibland råka på skadade fladdermöss, men mitt riktiga genombrott kom 2000 när en familj hade hittat en fladdermusvalp i vardagsrummet. Troligen hade den blivit förskjuten av sin mamma och var på jakt efter mat. Fladdermusen gnydde av hunger och var uttorkad. Den vägde inte ens ett gram och gav inget utslag på vågen, så liten och sårbar var den. Jag lade den i en kuvös och matade den med mjölk­ersättning. Efter ett par dagar började den må bättre, och jag lyckades rädda livet på Mimmi, som jag döpte henne till. Ungefär tio månader senare släppte jag ut henne i det fria och då hade hon vuxit till en robust fladder­musflicka. Min upplevelse med Mimmi är nog det största som har hänt mig. Vi utvecklade starka band. En fladdermusvalp sitter vanligtvis som klistrad på mamman den första tiden. För att ge Mimmi samma närhet och värme blev jag tvungen att improvisera och bar henne ibland i min bh. Jag lärde mig oerhört mycket om fladdermöss av Mimmi och insåg också att jag förstår dem och funkar med dem. Hon inspirerade mig att ta det här vidare.

Hur då?

Annons

– Ett par år senare flyttade jag till Värmdö utanför Stockholm där jag byggde en fladdermusklinik på tomten. Tidigare hade jag använt mitt sovrum för flygträning, vilket inte kändes optimalt. Jag ville skapa en miljö där fladdermössen kunde äta, dricka, sova, flyga och umgås med varandra. För att få rehabilitera fladdermöss behövde jag tillstånd från Naturvårds­verket och Länsstyrelsen, som besiktigade min anläggning. Sedan 2007 har jag haft cirka 120 fladder­möss hos mig. Sjukhuset består av ett undersökningsrum, där jag för­varar journaler och annat, och själva flygdelen, där fladdermössen bor. Det är en yta på tolv kvadratmeter med tre meter i takhöjd. De sover intill taket i vadderade saker som påminner om grytvantar, äter mjölmask och dricker vatten ur skålar. Jag har även arrangerat en liten anläggning med rinnande vatten, eftersom vissa fladdermöss verkar föredra att dricka på det sättet.

Hur lärde du dig att ta hand om fladdermöss?

– Min bakgrund som viltrehabi­literare har hjälpt mig. Sedan har jag lärt mig mycket genom att arbeta med fladdermöss på West Hatch Wildlife Hospital i England och som student på Batworld International i Texas.

Varför behöver fladdermössen vård?

– Det är framför allt under vintern, när det har blivit riktigt kallt, som många privatpersoner kommer hit med upphittade fladder­möss. Då handlar det framför allt om valpar som jag brukar beskriva som lätt förvirrade tonåringar. De har vaknat ur dvalan och är uttorkade och utsvultna. Men fladder­möss är seglivade och kan utstå mer svält än vad andra däggdjur klarar av. Efter att de har rehabiliterats i kliniken släpper jag dem, oftast i maj, när det har blivit varmare och insekterna surrar i luften. Då är fladdermössen rustade för att möta livet igen och har en hel sommar på sig att acklimatisera sig. Jag släpper dem antingen från kliniken eller i området där de påträffades. Då känner jag delvis sorg och nervositet. De har levt i en trygg miljö med fri tillgång på mat och ska nu möta livet igen. Men jag känner även ett lyckorus när cirkeln sluts och fladdermössen släpps fria.

Varför gör du det här?

– Så länge jag kan minnas har jag känt mig besläktad med naturen och haft ett miljöengagemang. Allt detta har kokats ner till arbetet med fladdermössen. Det skapar en känsla av sammanhang och skänker en dimension till mitt liv som gör att jag kommer närmare naturen och mig själv. Vi är två i Sverige som får ta hand om fladder­möss, och det finns en fladdermusklinik i Norge som gör samma sak. Jag gör detta ideellt och arbetar till vardags som informatör på Svenska Djurskydds­föreningen. Jag blir inte rik på pengar av att ägna mig åt fladdermöss. Men jag blir rik i själen.