Vad har Historien om Sverige gemensamt med Lilla spöket Laban?

Serien avhandlar 15 000 års historia på tio avsnitt och du fick bland annat i uppgift att sammanfatta tiden mellan 1100 och 1370 på en timmes TV. Hur tar man sig an det?

– När vi manusförfattare fick listor över de viktigaste sakerna som inträffade under de olika tidsepokerna, tänkte man: Det här kommer vi aldrig att hinna – det är för mycket! Seriens syfte är att visa dels hur vi som bor i Sverige blivit de vi är i dag, dels vilka människorna i vårt land har varit. Att komma bort från kungalängderna, till livet och tankarna hos vanliga människor. Med den utgångspunkten började jag att läsa, läsa, läsa och lyssna, lyssna, lyssna till alla de fantastiska experter som vi hade tillgång till, och leta efter bitar i historien där man kunde se att förutsättningarna för den lilla människan hade förändrats. Något att känna identifikation med.

Har du något exempel?

– Ska man vara ärlig kan man rimligtvis inte alls sätta sig in i hur en människa på 1100-talet tänkte. Men ibland kunde jag åtminstone lura mig själv att jag förstod något. Som när Sverige gick från asatro till att bli kristet och katolskt. Plötsligt blev det upp till varje individ att ha en egen kontakt med Gud. Där vill jag tro att jag kan förstå vilket paradigmskifte det innebar – hur det måste ha förändrat människors självbilder och ansvar för sina liv.

På ditt CV som manusförfattare märks bland annat De tre vännerna och Jerry, Lilla spöket Laban och Lilla Anna och Långa farbrorn.

– Haha! Det låter som ett stort hopp till ett sånt här sammanhang, kan jag förstå. Men fokuset i min karriär är att skriva skräck. Ibland för de minsta, som i Lilla spöket Laban. Oftast för de riktiga skräckfantasterna: barn i mellanstadieåldern. Jag tror att det, i kombination med att jag också skrivit journalistiskt om psykologi, är en anledning till att jag fick det här uppdraget. Journalistik handlar ju mycket om att levandegöra fakta. Man lär sig mer när man får en god historia, om man får låta lite präktig.

Varför skräck?

Du har väl inte missat?

Intervju

Cilla Jackert

Hon har försett SVT med hyllade dramaserier i mer än tio år. Så varför har så få hört talas om Cilla Jackert?

Reportage

Tunna blå linjen – så görs en trovärdig polisserie

I deckardramats förlovade land försöker en före detta såpamanusförfattare, en ungdomsfilmsregissör och ett produktionsbolag grundat av två komiker skapa något som aldrig har gjorts här förut: en trovärdig polisserie.

Samtal

»Det går inte att komma på unika historier«

Efter skräckromanerna Färjan och Hemmet är Mats Strandberg tillbaka med ännu en supertydlig idé: Slutet – en bok som följer två ungdomar de sista veckorna innan en komet utplånar allt mänskligt liv.