Vad är så speciellt med den grönfläckiga paddan?
– När jag jobbade på Mitt i naturen följde vi med forskare från Nordens ark när de släppte ut paddor på Gotland. Den grönfläckiga paddans naturliga livsmiljöer har försvunnit – utan räddningsinsatser skulle den ha dött ut redan på 1990-talet – så man jobbar dels med att släppa ut individer, dels med att försöka återskapa boplatser. Även vanliga smågrodor är helt bedårande, men de här har dessutom en så fascinerande teckning. Lite som en vanlig padda som någon målat i militärkamouflage. Jag fick ta upp en näve med små paddor och det var svårt att sluta titta på dem. Och det är en fin symbolisk känsla att släppa ut ett djur. De kravlade sig in bland stenarna, försvann in i gyttret och jag tänkte: Lycka till! Men sedan dess har inte en enda padda synts till där.
Varför har paddan så stora problem?
– En fjärdedel av Sveriges våtmarker försvann från 1800-talet till 1960-talet. När befolkningen ökade behövde vi skaffa oss mer jordbruksmark och man delade ut bidrag för att dika ut våtmarker. Sådan natur kallades för »vattensjuk« – ett ord som kändes normalt men var oerhört negativt laddat, precis som »ogräs«. Jordbruket läckte ut näringsämnen, vilket fick många av de kvarvarande våtmarkerna att växa igen. De havsnära, kala strandängar som var paddans livsmiljö försvann. Utdikningen har dessutom fått större konsekvenser. Våtmarker har en nyckelroll i ekosystemet: de fungerar som en tvättsvamp som suger i sig och bevarar fukt. Nu är den förmågan satt ur spel, och vi växlar mellan översvämning och torka.
Vill du läsa mer? 0 kr första månaden!
Vi ger dig oväntade avslöjanden, möten med kulturens mest intressanta personer och berättelserna du inte vill missa. Bli Filterprenumerant.
Har du redan ett konto? Logga in här.
- Mer:
- Samtal
- Miljö & natur
