»Han borde haft lite mer fett i ansiktet«

Du är utbildad arkeolog och konstnär men arbetar huvudsakligen med att rekonstruera ansikten utifrån dödskallar. Vad  ska vi kalla dig?

– 27 år in i karriären vet jag fortfarande inte riktigt, men skulptör skulle jag säga. Utöver att rekonstruera ansikten gör jag andra skulpturer, fiktiva figurer eller porträtt i olika skalor. Med det sagt, i dag är cirka 80 procent av mina uppdrag ansiktsrekonstruktioner av historiska skallar som sedan hamnar på museer.

Du kan alltså studera en dödskalle och få en uppfattning om hur en persons ansikte har sett ut?

– Arbetar man inte med dödskallar så ser nog de flesta likadana ut. Jag får en 3D-printad replika i plast och beroende på skallens skick går det att utläsa vissa saker. Saker man direkt ser är ansiktsformen och förhållandet mellan ögon, näsa och mun. Hakans vinkel och hur underkäken varit placerad i förhållande till kraniet berättar också en hel del. Är skallen välbevarad kan man även titta på näsbenets sista tredjedel, som tillsammans med ett utskott i näsöppningen ger en indikation på dess form.

Du har väl inte missat?

Samtal

»Jag samlade upp mitt eget näsblod«

Lars Carlsson förklarar varför hans arbete som maskör också kräver att han är obducent, kirurg och uppfinnare.

Perspektiv

Descartes två skallar – vilken är äkta?

I två sekel var man säker på att kvarlevorna efter den franske nationalikonen och filosofen René Descartes fanns i Paris. Sedan vände en antikvarie från Lund upp och ner på allt.

Porträtt

Cajsa von Zeipel

Konstvärlden älskar hennes jättelika ­skulpturer av magra tonårsflickor. Men hur rör man sig framåt när alla hyllar det man gjorde i går?