Rolf Classon om att bli smädad

Vem var först med att rita in dig i sina serier?

– I en bok som heter Gas av Joakim Pirinen har jag enorma underarmar, sitter och dricker en jätteöl och säger »hö, hö, hö«. Den är från 1987 och då var det roligt att få vara med i en serie. Det var inte så vanligt, särskilt om man bara var redaktör. De flesta tecknare ritar folk som djur, eftersom det är lättare än människor, men Pirinens karaktärer är ganska människoliknande. Jag är ganska bullrig och tar en del plats, så det passar tydligen bra att rita mig som gorilla, vilket jag senare blev i Martin Kellermans serier.

I en färsk Rocky-strip drar karaktären Mange en skröna om hur du alltid åt upp hans mat när han jobbade på Galago. »Han har inga spärrar för ditt och mitt, han bara slet upp kylen som om han var hemma!«

– Vi hade en massa datorspelstidningar och serietidningar på den tiden, och där jobbade ett gäng yngre grabbar, bland annat Martin. Jag var 20 år äldre. Minst. De hade mat med sig, men det hade aldrig jag. Jag bara öppnade kylen och ibland rök det med någonting. Så det stämmer ganska bra det där. De fick gömma sin mat.