Anrik. Klipp Till har burit sitt namn sedan 1968. Den tillhör därmed den första generationen frisersalonger med fyndiga namn.

Ett hårresande mysterium

Varför har frisersalonger så putslustiga namn?

Sommaren 2011 åkte kultur­skribenten och dåvarande exilstockholmaren Andres Lokko vespa igenom sin nya flickväns hemstad. Under färdens gång meddelade han via Twitter att han hade passerat »godisbutiken Gotteborg och frisören Basement Saxx«. Han avslutade inlägget med hashtaggen #Göteborg – en antydan om att han just hade tagit del av lite lokal kultur.

I det första fallet får man nog ge honom rätt. Bara en saltstänkt Ingvar Oldsberg-typ skulle få för sig att göra någonting så grund­läggande roligt som godis ännu roligare med hjälp av en ordvits. Därför dras invånare på västkusten även med butiksnamn som 4gott – en anspelning på frasen »gott, gotti-gott gott« – medan man i övriga delar av landet har accepterat att namn som­ Godis­huset räcker alldeles utmärkt.

När det kommer till frisersalonger däremot, ser det annorlunda ut. ­Göteborg har förvisso salonger som Agaton Sax, Rubb & Stubb, Håroskåpet, Salong Självfallet, På Håret, Hårfin, Vi-ta Saxen (logotypen föreställer en vit sax), Klipp Till samt ytterligare ett dussin verksamheter med lustighetsbaserade namn.

Annons

Men kreativiteten är densamma i Stockholm, även om frisörerna där strävar efter en mer internationell känsla: Love is in the Hair, Hairmony, Magica de Sax, Cut the Crap och Hårley Davidsson … I Malmö ligger salongen Roger Hår, i Ängelholm l­igger Sax and the City och utspridda över resten av landets återfinns Sax & Fön, Hår & Häpna, Lock & Roll, H­årizont, Flotta Flätor samt ytter­ligare ett knappt hundratal firmor med vitsiga namn som det tyvärr inte finns plats att nämna här.

Det är med andra ord inte bara någonting särskilt med frisörer från Göteborg – det är någonting särskilt med frisörer överlag.

Så har det dock inte alltid varit. Under 1900-talets första hälft var frisörer ett gravallvarligt skrå som i stort sett bara tillät sig två alternativ när det var dags att döpa sina v­erksamheter. Språkforskaren Elin Pihl, som har kartlagt frisersalongsnamn i Uppsala, konstaterar att 22 av stadens 25 salonger i mitten av tjugotalet bar sina ägares namn. Inte ens något prefix var nödvändigt – »Helge Fredell« eller »Stina M­almgren« räckte gott och väl. De frisörer som inte ville skylta med sina egna namn valde alternativ nummer två: att anspela på salongens geografiska läge, till exempel »Centralbadets ­Damfrisering«.

Fyrtio år senare hade egentligen bara tre saker ändrats. Du-reformen hade luckrat upp tilltalet något – vissa salonger vågade sig på namn som »Kerstins Damfrisering« – och uppdelningen mellan manligt och kvinnligt hade blivit ännu tydligare. Dessutom hade en handfull frisörer låtit sig inspireras av andra, mer glamourösa länder som England och Frankrike, och döpt sina salonger till kosmopolitiskt klingande namn som Fair Lady och Salong Cosmé. Men det korrekta och seriösa tilltalet var sig likt.


Vi beklagar, men du har gått in i väggen. Dessbättre är det bara en betalvägg.

Merparten av vårt material är öppet bara för våra prenumeranter (som gör det möjligt för oss att existera). Nu hoppas vi på dig också!

Som prenumerant får du:

  • Sveriges mest prisbelönta magasin i brevlådan varannan månad.
  • Fri tillgång till alla nummer digitalt samt färska artiklar som bara publiceras på hemsidan.
  • Fri bindningstid.

Dessutom får du rabatt i vår webbshop och inbjudningar till releasekvällar samt förhandsvisningar av både film och teater.

Klart jag ska bli prenumerant!

Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?