Foto: tina-turner-story.com (»Coco«), Mary Evans/AF Archive/James McCauley/TT (Tina)

Gorillan Koko, Tina och Tom Cruise

Små saker vi skrivit om vad som händer i april och maj.


Filterbekanta Katarina Bjärvall (»Du har inte adhd«, #78) har skrivit en bok om feministpionjären Mary Wollstonecrafts resa i Skandinavien 1795.

Annons

Hur kom du på idén?

– När jag skrev en bok om pedagogikens pionjärer såg jag att hon författat en skildring av den här resan. Jag blev upplivad av hennes mod och nyfikenhet. Hon hade med sig en ettåring, och detta var före ångans tid, så det var segelfartyg och hästtransport som gällde. Samtidigt rymde reseskildringen spår som var spännande att följa upp. Man kan säga att hennes engagemang för kvinnors rättigheter och vad vi i dag kallar för jämlikhet och miljömedvetenhet destilleras ner i den.

Samtidigt var hon ganska vag med detaljer och nämnde inte så många namn på dem hon träffade.

– Lyckligtvis finns det redan forskning, främst av norrmannen Gunnar Molden som ägnat sitt liv åt vad Mary gjorde i Skandinavien. Där fanns alla namn samt den egentliga anledningen till att hon var här: hon var på jakt efter en försvunnen skeppslast med silver.

Ett hopplöst uppdrag hon fått av barnets pappa, äventyraren Gilbert  Imlay.

– Ja, han ville bara bli av med henne – det var som att skicka Mary till Sibirien. Det som är så härligt med henne är att hon både är en upplysningstänkare och enormt känslosam: hon styrs av impulser och fantasi. Hon hoppades hitta silvret, så att Imlay skulle ta henne tillbaka och lilla Fanny få en pappa. Samtidigt var hon förnuftig nog att föra anteckningar så att det i alla fall kunde bli en bok av det hela.

Onsdag 6 april. Boken Lutad mot ett spjut utkommer.


Löparen Ida Tryggveson är en av de elitidrottare som i TV-serien Ätstört berättar om sin anorexi och vägen tillbaka till tävlandet efter behandling.

Hur märker man skillnaden mellan motivation och ett destruktivt beteende?

– Man tränar mycket som idrottare och det är inte konstigt att tänka extra mycket på vad man äter eller att slarva med vilan. Jag tror att mitt beteende lätt misstogs för motivation. Jag började utesluta allt mer mat, vilket gjorde mig tröttare, samtidigt ökade jag träningsmängden. Jag var den duktiga flickan och skulle samtidigt upprätthålla bra skolresultat och en positiv fasad utåt. Att jag alltid ville göra mer än alla andra och vara den som tränade mest handlade egentligen om att jag var fast i ett destruktivt beteende, men den linjen är ganska fin. Det behöver ju inte vara något ätstört även om det var det för mig. 

Vad var det som gjorde att det inte funkade längre? 

– Jag mådde så dåligt att jag inte orkade leva längre. Jag kunde antingen ta hjälp eller så skulle jag inte orka fortsätta. Då hade jag fått stressfrakturer till följd av att jag tränade för hårt och åt för lite. När jag fick hjälp gav psykologen mig träningsförbud. Under behandlingen började jag trappa upp träningen, då hade jag hjälp av en fysioterapeut. Det var först ett år efter avslutad behandling som jag var tillbaka och började tävla. I stressade perioder eller när jag misslyckas på banan tänker jag ibland att jag ska lösa det genom att äta mindre. Nu vet jag att när jag får tankar om att inte äta saker, så ska jag äta just det där och gå mot min ångest. 

Vad är målet med din löpning framöver?

Annons

– Åh, det är ju mitt fria rum. Glädjen gick förlorad under så många år, den tappades bort helt.   Jag har blivit bättre efter att jag blivit frisk från ätstörningen. Det har givit mig motivation till att fortsätta springa. Att äta sådär lite och väga sådär lite gjorde mig inte bättre någonstans.

Torsdag 7 april. Ätstört har premiär på SVT.


Trenden att deckarförfattare döper sina böcker efter barnsliga ramsor håller i sig. Kan du lista ut vilken av dessa titlar som på riktigt är hämtad ur vårens bokflod? 

 

Tre små gummor
Denise Rudberg
När utredare Diana Ljungcrantz börjar nysta i ett kallt fall där tre kvinnor försvunnit spårlöst på väg till en marknad tvingas hon omvärdera allt hon trodde sig minnas av sin barndom. 

 

Björnen sover
Emelie Schepp
En man hittas brutalt mördad i sitt hem. Inuti den sargade kroppen ligger en nalle. När en åklagare spårar upp mördaren gör hennes mörka förflutna sig  påmint. 

 

Ekorren satt i granen
Pascal Engman
En prisbelönt digitalreporter påträffas död i ett träd med ett brutet ben. När polisen kartlägger hans sista timmar i livet uppenbarar sig frågan: Varför fick han så bråttom? 

 

Bulleribock
Lars Kepler
Stockholm lamslås när någon, till synes slumpmässigt, mördar somliga stadsbor men skonar andra. Det enda de överlevande vittnar om är hur de plötsligt känt en pistolmynning tryckas mot ryggen … 

 

FACIT: Björnen sover av Emelie Schepp utkommer torsdag 7 april på Norstedts förlag. 


 

Annons


 

Likt folket de företräder drabbas även riksdagsledamöter av pseudovetenskapliga idéer. Filter grävde ner sig i protokollen.

 

Vindkraftssjukan

Idé: Infraljud från vindsnurror skapar diffusa hälsoproblem.

Förespråkare: Magnus Oscarsson med flera (KD)

Kommentar: I nio motioner 2011–2018 framförde Oscarsson samt olika partikamrater tanken att ljudet från vindkraftverk vållar »huvudvärk, yrsel, tinnitus, koncentrationssvårigheter, högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom«, med hänvisning till den amerikanska barnläkaren Nina Pierpoint. Hennes hypotes baserades på självrapporterad och anekdotisk bevisföring från 38 personer och avfärdades långt innan Oscarsson författade sin första motion.

Skämsskuddar: 4

Alternativmedicin

Idé: Att ovetenskapliga behandlingsmetoder har påvisbar effekt.

Förespråkare: Anna Hagwall (SD)

Kommentar: Med viss betoning på MP och C har alternativmedicin och antroposofiska »läkemetoder« historiskt haft förespråkare i de flesta partier, men även här släcktes geisten sedermera av vetenskapliga argument. SD:s inträde i riksdagen bjöd dock på en kärnfull förespråkare i Hagwall, som 2016 skrev i en motion: »Patienterna måste kunna få välja vilken behandling och vård man vill ha. Alternativvård och skolmedicin skall ha lika status.«

Skämsskuddar: 2

 

Elöverkänslighet

Idé: Elektromagnetisk strålning skapar diffusa hälsoproblem.

Förespråkare: Ulrika Carlsson (C) och Roland Utbult (KD)

Kommentar: Ända sedan elektriciteten introducerades på 1800-talet har människor trott att den vållar ohälsa – och rädslan kopplats till den senast introducerade produkten. Decennierna efter mobiltelefonens genomslag avhandlades elöverkänslighet över 600 gånger i riksdagen, varpå intresset falnade i takt med att motbevisen ackumulerades. Med motioner så sent som 2014 utmärkte sig Carlsson och Utbult som de sista som förfäktade vanföreställningen.

Skämsskuddar: 3

 

Sjuka hus-sjukan

Idé: Mikropartiklar i inomhusmiljöer skapar diffusa hälsoproblem.

Förespråkare: Jan Lindholm (MP)

Kommentar: Efter att ha varnat för elektromagnetisk strålning från armbandsur och beställt en rapport om chemtrails från Riksdagens utredningstjänst blev Lindholm sinnebilden för miljöpartistiskt flum. Hans motioner om den lika pseudovetenskapliga »sjuka hus-sjukan« togs emellertid på större allvar. »Samhället måste ta ansvar för de drabbade men även se till att sambanden mellan ohälsa och innemiljö får en förklaring.«

Skämsskuddar: 5

 

Fredag 8 april. Sista dagen för partier att beställa namnvalsedlar till riksdagsvalet. 


Hunden Stella har blivit världskändis då hon ska ha lärt sig prata med hjälp av »ordknappar«, men många forskare förhåller sig skeptiska. Filter minns andra djur som människor tillskrivit otroliga talanger.

Koko

Den kaliforniska gorillan Koko behärskade omkring tusen tecken på ett slags gorillateckenspråk och påstods förstå över tvåtusen ord. Inför FN:s klimattoppmöte 2015 tillskrevs hon ännu mer spektakulära förmågor. Koko filmades när hon »spontant« sade: »Koko älskar människan. Koko älskar jorden. Men människan dum. Dum! Koko ledsen. Koko gråter. Tiden skyndar! Laga jorden! Hjälp jorden!« Antropologer menade dock att det var ett klassiskt exempel på antropomorfism: att projicera mänskliga egenskaper på andra varelser – och det visade sig att Koko både coachats och försetts med manus.

Smarte Hans

Det arabiska fullblodet Hans och läraren Wilhelm van Osten blev superstjärnor i Tyskland omkring år 1900, då hästen uppträdde och löste mattetal på en 14-årings nivå genom att stampa svaren med hoven. Den tyska utbildningsnämnden tvivlade och tillsatte en »Hans-kommission« som inte hittade några tecken på bedrägeri. Till slut fann professor Oskar Pfungst förklaringen: hästen kunde avgöra när han skulle sluta stampa genom att blixtsnabbt tyda omgivningens ansiktsuttryck och kroppsspråk, och således hitta rätt svar. Trots att även den talangen var imponerande falnade Hans popularitet och han dog i strid, eller blev uppäten, under första världskriget.

N’kisi

Gråjakon N’kisi har enligt sin ägare Aimee Morgana en vokabulär på tusen ord. Efter att Morgana sett en nakenbild och papegojan utom synhåll ropat »titta på den vackra, nakna kroppen« blev hon övertygad om att N’kisi även ägde telepatisk förmåga. Parapsykologen Rupert Sheldrake genomförde studien Testing a Language-Using Parrot for Telepathy där Morgana tittade på foton i ett rum medan fågeln i ett annat rum skulle säga vad hon såg. N’kisi blev en mediesensation då han svarade rätt på 23 av 147 försök, vilket Sheldrake tog som bevis för telepatin. Kritiker påvisade snart grova metodfel och utsåg slumpen till den förklarande faktorn.

Batyr

Sjuåriga elefanten Batyr blev ett sovjetiskt fenomen när personalen på ett kazakiskt zoo upptäckte att han verkade prata med sig själv. Han framträdde snart i radio och TV där han yttrade orden »dricka« och »ge«. Snart utökades hans repertoar bland annat till frasen »dra åt helvete« samt att berömma (»Duktig Batyr!«) och banna (»Dålig Batyr!«) sig själv. Medierna hävdade därtill att elefanten kunde prata i ultra- och infraljudsfrekvenser samt imitera både möss och hundar. Batyr, som dog av en överdos lugnande medel vid 23 års ålder, förevigades på kazakiska frimärken – men forskare menar att hans tal var resultatet av förväntansbias, det vill säga att vi människor hör vad vi vill höra.

Tisdag 12 april. Hur Stella lärde sig prata av Christina Hunger utkommer på svenska.


I den kommande boken När humanismens fördämningar brister beskriver Andreas Magnusson den radikalt förändrade tonen hos kända opinionsbildare. Vi har valt ut några guldkorn.

Katerina Janouch

2014: »I dag 14/5 stolt över Brevbärare Mot Rasism som vägrar dela ut SD:s valsedlar. Bra jobbat postiljoner!«

2018:»SD visar bra omtanke om kvinnors rättigheter och alla människors lika värde.«

 

Björn Ranelid

2014, i ett öppet brev till Jimmie Åkesson: »Du har sagt och skrivit att det bästa vore om människor som flyr krigen runtom i världen, finge hjälp och skydd så nära sina hemländer som möjligt. Skulle du ha tänkt detsamma om judarna och romerna i de tyska koncentrationslägren?«

2019: »Socialdemokraterna och miljöpartisterna skjuter sig själva i fötterna med lösa skott när de stänger dörren för sverigedemokraterna i överläggningarna om vad som bör göras för att motverka den grova och organiserade brottsligheten i Sverige.«

 

Hanif Bali

2009: »Moderaternas politik måste handla om att alla de andra ensamkommande barnen ska kunna göra den resan, om att förbättra integrationen. Det går inte att bli svensk genom att läsa en broschyr, men man kan bli det genom att få bo och leva tillsammans med andra.« 

2017, som svar på frågan vem som ansvarar för dem som sittstrejkar mot utvisningarna av afghanska asylsökande: »Ingen – låt dem strejka ihjäl sig fram till verkställighetsdatum.«

 

Joakim Lamotte

2014: »Självklart kostar det pengar att hjälpa flyktingar. Men det måste få kosta att vara medmänsklig, större inflytande för Sverigedemokraterna gör bara att polemiken ökar och att landet drar isär än mer.«

2019: »Jag frågar om deras föräldrar är syskon med varandra, med tanke på deras inavlade beteende. Jag förklarar att den första som rör mig kommer att få så mycket stryk att hans syskon till föräldrar inte kommer att känna igen honom.«

Tisdag 12 april. Boken När humanismens fördämningar brister släpps. 

Fotnot: En del av citaten är förkortade. 


Inför 20-årsjubiléet för Rederiets sista avsnitt lär kvällspressen locka med låsta »så gick det sen«-artiklar. Spara pengar med vår sammanfattning!

Marie-Chantal Long. Fransyskan som spelade Irina Gornitzka-Jonasson är förutom »estradös och inspiratris« även författare och vann 2015 Barnens romanpris. 

Emil Boss. Reidar Jr blev politiskt engagerad som redaktör för Syndikalisten och krönikör på norska Klassekampen. Har gett ut två diktsamlingar och en bok om sydafrikanskt vin, men tyvärr inte biografin Like A Boss. 

Bengt Bauler. Spelade efter Carl Ericsson bland annat »medarbetare på Radiotjänst som håller i en provspelning för ett nytt matlagningsprogram« i Vår tid är nu. Producerade 560 föreställningar av musikalen Mamma Mia! I Polen. 

Therese Akraka. Bella på skönhetssalongen jobbade sedan som assistent åt Patrik Sjöberg, »en härlig och fantastisk chef«. Läser i dag till undersköterska. 

Kenneth Söderman. Lade efter rollen som kvinnokarl i princip ner skådiskarriären. Har tillägnats Facebookgruppen »Vi som tycker om Tony Sjögren i Rederiet«. 

M/S Sea Diamond. M/S Freja – som brann, tog in vatten, bombhotades och gick på grund – hette egentligen Sea Diamond. Färjan förliste 2007 efter att ha gått på grund i Santorini. Två personer omkom. 

Måndag 18 april. 20 år sedan det 318:e och sista avsnittet av Rederiet sändes. 


Amanda »Slowgold« Werne till Ystads Allehanda i förfjol, om vad hon ägnade sig åt när pandemin satte stopp för hennes turné med albumet Aska. Fredag 22 april kommer dock uppföljaren Kärlek. »Pandemin gav mig tid att hitta tillbaka till mig själv, och detta album är sprunget ur en hoppfull känsla inför livet«, säger hon nu inför släppet.


Madeleine Martin spelar boxaren Lea.

Alexandra-Therese Keining berättar om bakgrunden till SVT:s nya dramaserie om proffsboxaren Lea.

Varför ville du göra en serie om boxning?

– Det är en tråkig missuppfattning om boxning att man bara ställer sig och slåss. Hela dynamiken i ett slag kan förändras beroende på hur du använder din teknik och kraft. Det är definitivt ett mycket psykologiskt spel. Jag boxades mycket när jag var ung och gör det fortfarande. Det är som ett livselixir. I boxningsvärlden har jag mött en typ av personlighet som kan vara svår att förstå: du går upp i en ring och är medveten om att du kommer att bli slagen hårt. Det är ett enormt mod och en drivkraft i det som jag tycker är fascinerande. 

Vad är drivkraften?

– Till stor del att bevisa sig själv, vilket är vad Lea handlar mycket om. Vi har inte tummat på miljön i serien, den är inspirerad av den boxningsvärld som jag rörde mig i, som är rätt våldsam. Matchfixning är vanligt förekommande och skildras också i serien. 

Hur spelar boxningen in i Leas liv?

– Hon har en personlighet som är både självuppoffrande och superdisciplinerad. Hon försöker hela tiden behålla en balans mellan boxningen och att vara ensamstående mamma. Hon har råkat illa ut i sitt liv och kämpar för att behålla sin moraliska kompass, men den svänger rejält. Hennes värld är skitig, okomplicerad och rakt på sak. Hon är en överlevare.

Måndag 25 april. Serien Lea har premiär på SVT. Alexandra-Therese Keining står bakom originalidén och är huvudmanusförfattare.


Cover- och tributeband är populärare än någonsin. Men hur reagerar artisterna som hyllas? 

ABBA:s skivbolag Universal krävde redan 2010 att brittiska ABBA Mania skulle ändra sitt namn. I januari i år blev de stämda av original-ABBA, som vänder sig mot att ABBA Mania kallar sig »officiellt« tributeband trots att de saknar den svenska gruppens godkännande. I stämningsansökan beskrivs tributebandet som »parasitiskt«. 

Tina Turner (81) stämde nyligen Dorotea »Coco« Fletcher (32) med argumentet att Fletcher var för lik henne på en reklamaffisch för tributeshowen Simply the Best. Fletchers advokat påpekade att endast en »obotligt korkad« person kunde missta hyllningsshowen för den äkta varan. Tvisten avgörs i en tysk domstol under våren. 

Bandet Bon Jovi stämde 2009 tributebandet Blonde Jovi för att deras uppträdanden kunde leda till »möjlig förvirring« bland fans. Detta trots att Blonde Jovi endast bestod av kvinnor. »Vi har inget emot att ni använder ordet Blonde«, skrev advokaterna. »Bara det inte används i kombination med Jovi.« Bandet döpte om sig till Blonde Jersey, och lade sedan av.

Fredag 6 maj. Elesha Paul Moses når Sverige med Tina Turner-turnén What’s Love Got To Do With It? Det finns skäl att betvivla Moses porträttlikhet – hon har ännu inte blivit stämd av Turner. 


Anklagelser om ett olämpligt förhållande med ett minderårigt fan fick Lorentz att avsluta sin artistkarriär. Kanske säkrast så.

Fredag 20 maj. Lorentz håller avskedskonserten A Last Call på Filadelfia Convention Center i Stockholm.


Tom Cruise är känd för sina hjältedåd även utanför vita duken. Ett av dessa påståenden är falskt, kan du lista ut vilket?

1. En förmögen fransk familj semestrade utanför Capris kust när deras lustjakt började brinna och de hoppade i livbåten. Som tur var kunde de kliva ombord på Cruises 64 meter långa skepp. Skådespelarens presstalesperson konstaterade senare: »Om jag någonsin hamnar i trubbel, hoppas jag att Tom Cruise är i närheten.«

2. Medan han boxades fick Cruise syn på en kvinna som trakasserades av några sluskar i folkhavet. Han slog sig loss från sin motståndare, trängde sig genom publiken och puttade undan männen. 

3.Cruise tog upp jakten på två rånare som attackerat hans granne i London. Tjuvarna lyckades fly och kvinnan blev av med smycken värda över 150 000 dollar, men hon beskrev ändå Cruises agerande som »lysande«. 

4. I Los Angeles bevittnade Cruise en smitningsolycka där en ung skådespelerska blev påkörd. Han följde med henne till sjukhuset där hon fick vård för sitt brutna ben. Då hon saknade försäkring betalade han hennes sjukhusräkning på 7 000 dollar. 

Fredag 27 maj. Tom Cruises film Top Gun: The Maverick har premiär i Sverige. 

Facit: Nummer två är fiktiv, scenariot är hämtat från filmen Drömmarnas horisont.

Artikeln publicerades i Filter #85 (28 mars 2022) och är skriven av , , , , .