Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sanningssägaren

Filter avslöjar hemligheten bakom en beundrad ­bråkstakes uppgång och fall.

Det är tisdagen den 26 november 2013. SVT ska sända min och Jenny Küttims dokumentär Kvinnan bakom Thomas Quick och jag sitter i Veckans brott-studion för att vara med i en debatt som ska sändas efter dokumentären. I boken Mannen som slutade ljuga har jag avslöjat att Quickutredningarna styrdes av pseudovetenskapliga idéer från Quicks terapi. Denna kväll ska 1,3 miljoner svenskar få se smygbandade intervjuer med några som var med i den troende gruppen runt den falska seriemördaren.

Sture Bergwall har nyligen friats från det sista av de åtta morden efter en fem år lång resnings­process. Elva åklagare och femton hovrättsdomare har i resningsansökningar, förklaringar och beslut bekräftat allt som Hannes Råstam avslöjade om Quickutredningarna. Till och med justitieministern talar om skandal. Men det finns en hög jurist som fortfarande tror att Bergwall är en mördare. Han heter Göran Lambertz och är domare i Högsta domstolen.

Lambertz väntar i kulisserna medan Camilla Kvartoft intervjuar Sture Bergwall, som fått permission från Säter och kommit till Stockholm. Han kallar Lambertz för »rättshaverist«. När Bergwall gått ut tar den gänglige Lambertz hans plats vid studiobordet. Kvartoft frågar om vår dokumentär förändrat hans syn på trovärdigheten i Quicks erkännanden. »Nej, det har den inte«, svarar Lambertz på klingande östgötska. Han talar lugnt och har ganska ljus röst. »Det som Dan Josefsson har missat, det är att domarna mot Sture Bergwall inte alls bygger på några bortträngda minnen. Domarna bygger på hans erkännanden, men också på bevisning i målen, framför allt uppgifter som han kunde om morden, information som han kunde lämna som han inte kunde ha fått från någon annan än sig själv.« Sedan säger han att det fortfarande finns »massor av bevis« mot Bergwall.

Annons

Jag känner hur blodet pumpar i tinningarna. Göran Lambertz påstår alltså att jag hittat på mina avslöjanden om terapins roll i Quick­utredningarna, och att Hannes Råstam, advokat ­Thomas Olsson, Jenny Küttim, jag själv, 26 åklagare och hovrättsdomare och många andra skulle ha missat »massor av bevis« för att Bergwall är en mördare. Jag tänker att mannen måste vara galen.

Till vänster om mig sitter Leif GW Persson, för dagen klädd i skräddarsydd jägarkostym. GW har kallat Quick mytoman sedan 1990-talet, är väl insatt i fallet och dömde redan från början ut Quickutredningarna som höggradigt inkompetent genomförda. När Lambertz pratar hörs en ström av fnysningar och frustrerade suckar från GW. Han håller hårt i sin påkliknande stödkäpp. Lambertz maler lugnt på: »Det finns egentligen ingenting i någon av utredningarna beträffande något av de här morden som talar för att hans erkännanden var falska«, säger han. Det är ett fullständigt absurt påstående, men det låter som om han menar det.

När bandningen är över försvinner Lambertz ut i TV-husets entré för att ge intervjuer. Själv går jag tillbaka in i studion. Leif GW sitter kvar vid bordet, med blicken riktad ner i bordsskivan. Jag slår ut med händerna och frågar uppgivet: »Vad fan ska man göra?« Utan att lyfta blicken låter GW handen glida mot knölpåken på bordet och säger långsamt, liksom inåtvänt: »Alltså … jag slår ihjäl den jäveln.«

Varför är vi så arga? Delvis, naturligtvis, för att en HD-domare inte får ljuga i TV. Men för min del handlar det också om personlig besvikelse. Göran Lambertz var under några år en person jag ­beundrade. Jag såg i honom en orädd och osjälvisk sanningssägare. En hjälte. Hur kunde han förvandlas till denna skrämmande makthavare?

Logga in eller skapa ett konto för att läsa vidare

Kom igång med din gratis provperiod!

0 kr första två månaderna. Därefter 35 kr / månad. Avsluta när du vill. Pengarna dras varannan månad.

  • Magasinet i din brevlåda
  • Alla utgåvor som PDF
  • Allt webbinnehåll
  • Avsluta när du vill
Kom igång nu!

Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto

Har du redan konto?

Glömt lösenord?