T-cell angriper cancerceller. Den så kallade immunterapin belönades med Nobelpriset i medicin 2018, och i dag pågår en mängd försök att effektivisera den med hjälp av Crispr-teknik.

»Folk har vaga begrepp om vad som är möjligt«

Nyligen föddes världens första genmodifierade barn – med hjälp av teknik som utvecklas i en rasande takt. Vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt har koll på både skräckvisioner och mirakelkurer.

Din förra bok handlade om forskare som försöker återskapa utdöda djur med hjälp av genteknik. Din nya bok handlar om hur liknande teknik kan användas för att modifiera människor. Båda börjar med en beskrivning av Mary Shelleys klassiker Frankenstein.

– En av anledningarna till att den boken har överlevt i 200 år är att forskaren Victor Frankenstein är så fruktansvärt begriplig. Man relaterar till hans stolthet och hybris över att ha upptäckt någonting fantastiskt, men också till hans rädsla och ångest när han vägrar ta ansvar för sin skapelse. Boken är lockande för att den hade kunnat sluta annorlunda. Problemet är inte teknologin – utan vad Victor väljer att göra med den. Mary Shelley fångar människans rädsla för att skapa någonting som vi sedan inte kan kontrollera.

Är den rädslan befogad?


Prenumerera på Filter för 39 kronor per månad!

Läsning på sajten och tidning i brevlådan. Avsluta när du vill.

Beställ här

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare

Glömt lösenord?


Fakturaprenumerant?