Jakob König: »Jag är bränd, en svikare, en aktivist«

Jakob König växte upp i Danderyd, utnämndes som tonåring till »skolans snobb« och drömde om att bli investmentbankir. I dag är han den svenska finansbranschens värsta mardröm.

När väcktes ditt intresse för pengar?

– Jag kan inte svara på var det kom ifrån, men redan som femåring tyckte jag om att tjäna pengar. Jag drog upp groblad mot betalning och drev runt i hela Danderyds kommun och samlade pantburkar. Först hade jag pengarna i ett skrin, sedan satte jag in dem på min blåa bankbok och började räkna på räntor och liknande. Då var jag kanske åtta år gammal. Jag var helt fascinerad av att man kunde tjäna 30 kronor på ett år utan att egentligen göra någonting. Jag tror det var där mitt finansintresse grundades.

Uppmuntrade dina föräldrar det här intresset?

– De använde det till att få mig att göra saker som de tyckte var bra. Jag gillade till exempel inte att läsa, men då kunde jag få 40 kronor per utläst bok. Eller om jag lärde mig alla landskap eller sädesslag. Annars handlade det inte så mycket om pengar hemma. Pappa växte upp i Tyskland under andra världskriget och blev hjälpt av svenska staten som skickade ner bussar med matpaket till behövande. Han fick en väldigt positiv bild av Sverige, läste svenska på universitetet och flyttade hit för att doktorera på KTH. Han träffade min mamma, som är dansk, en sommar på Gotland. Min pappas svensklärare kände en person som ägde en jättestor trävilla i Stocksund i Danderyd, så de hyrde in sig på översta våningen. Mamma tog jobb som lärare och de hade inte jättemycket pengar i början. Många möbler var hemsnickrade – deras sängbotten var gjord av två gamla dörrar.

Vill du läsa mer? 0 kr första månaden!

Vi ger dig oväntade avslöjanden, möten med kulturens mest intressanta personer och berättelserna du inte vill missa. Bli Filter­prenumerant.

Testa nu

Har du redan ett konto? här.

Publicerad 19 december 2017. Artikeln är skriven av .