»Mina vassa kanter har långsamt slipats ner«

I drygt 20 år har Mats Jonsson skildrat sitt liv i serieform. För två år sedan insåg han att det var dags att skriva en serieroman om flytten från uppväxtorten – medan den fortfarande finns kvar.

Du flyttade från Bollstabruk i mellersta Norrland som 19-åring.

– Jag bar på en stor ilska över mobbningen jag utsattes för på högstadiet och ville bort. I flera år efteråt när jag var hemma i Bollstabruk och hörde tonåringar skrika på Kramforsdialekt, frös jag till. Men det har gått över nu. När jag slutade vara arg kände jag en del skuld och skam. För det var först när jag blev äldre som jag insåg hur omvälvande det måste ha varit för mina föräldrar att deras enda barn flyttade hemifrån. Min far var dessutom sur på mig under den här perioden – inte för att jag hade flyttat, det förstod han att jag var tvungen att göra – utan för att jag var nedlåtande och föraktfull mot orten jag kom ifrån. Det sårade honom. 

Nu tycks du nästan sentimental i dina serier om Bollstabruk. Vad har hänt?

– När jag såg hur orten började förfalla kände jag ett stråk av sorg och vemod. Mina vassa kanter har långsamt slipats ner. Jag tyckte synd om min uppväxtort och tänkte alltmer på min tidiga barndom och hur bra allting hade känts då. När jag skildrade min uppväxt i Pojken i skogen, som kom ut 2005, var det som om det sista hatet rann av mig. Jag har försonats med min far lite pö om pö. För ett par år sedan skulle han visa mig, min fru och min dotter en vandringsled som han – tillsammans med ett par andra gubbar från trakten – anlagt uppför ett berg. Vi kom upp till toppen av berget och jag berömde den fina leden. Eftersom jag har rotvältafobi sa jag till min far: »Och inte en enda rotvälta!« Han plirade åt mig: »Tror du att jag gör en vandringsled med rotvältor?« Då förstod jag att han hade åkt runt på sin fyrhjuling och sågat av stammarna på alla omkullfallna träd för att rotvältorna skulle slå igen – för min skull. Det gjorde mig väldigt rörd. Jag kan skämmas över att jag nu tar mig rätten att skildra dagens Bollstabruk när jag inte har bott där på 25 år. Det känns förmätet av mig. Å  andra sidan vet jag inte vem annars som skulle göra  det.


Tidsbegränsat erbjudande

Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digital prenumeration!

Filter Digital
0 kr första månaden*

Populärt!
  • Alla artiklar på magasinetfilter.se
  • E-tidning och app
  • Nyhetsbrev
  • Digitala arkivet
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Tidningen hem i brevlådan

Filter Total: tidning + digitalt
49 kr i månaden**

  • Alla artiklar på magasinetfilter.se
  • E-tidning och app
  • Chefredaktörernas fredagsbrev
  • Digitala arkivet
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Tidningen hem i brevlådan

* Första månaden, därefter 39 kr/mån.
**Debiteras varannan månad (98 kr).
Avsluta när du vill.

Artikeln publicerades ursprungligen i Filter #57 (17 juli 2017) och är skriven av .