»Vi gjorde inte syndiga ­saker som att gå på ­disco«

Komikern Marika Carlsson har tidigare gjort upp med rasismen hon mötte som barn i föreställningen »En negers uppväxt«. Nu reder hon ut hur det var att som pingstvän dessutom bli kär i en tjej. 

Du adopterades som liten av en fri­religiös familj. Hur har det påverkat dig?

– Det formar en väldigt mycket – på ett sätt som man kanske inte reflekterar så mycket över när man är i det. Jag hade en oerhört stark tro och tyckte mycket om pingströrelsens missionerande. Mitt utgångsläge var att man ska brinna för sin tro och jag ville få alla att förstå vad de missade av livet om de inte trodde på herren Jesus ­Kristus. Varje sommarlov var jag på något som ­kallades arbetsvecka, då var man ute på gator och torg för att sjunga och berätta om sin tro för människor som passerade. Jag åkte ofta på läger med andra ungdomar där vi bad hela dagarna fram till kvällens väckelsemöte. Då kom jag hem och var helt euforisk. En gång ställde jag mig framför hela min klass och förklarade att de var tvungna att döpa sig för annars skulle de hamna i helvetet.

Hur mottogs det egentligen?


Den här artikeln är låst!

För att läsa vidare behöver du välja något av följande alternativ:

35 kr
Köp artikeln!

Efter köpet har du tillgång till artikeln direkt.

39 kr Prenumerera

Betalningen dras varannan månad (78 kr) från ditt kort.

Har du redan ett konto? här! Fakturaprenumerant? Aktivera ditt konto

Artikeln publicerades i Filter #52 (21 september 2016) och är skriven av .