Foto: Lotta Losten

»Snälla, skriv ut Lottas för- och efternamn«

Äkta paret Lotta Losten och David F Sandberg flyttade till Hollywood efter att deras gemensamma kortfilm Lights Out gjort succé. Men en av dem väntar fortfarande på sitt genombrott.

Hur länge har du och David arbetat tillsammans?

– Sedan vi blev ihop. Vi skrev på manus tillsammans och skickade in förslag till Svenska Filminstitutet, men fick aldrig några pengar. Dels för att vi var för oerfarna, dels för att vi ville göra skräckfilm. Så vi kom på idén att spela in enkla kortfilmer hemma i vår lägenhet, för att Filminstitutet skulle se vår potential.

Var det så Lights Out kom till?

Annons

– 2013 hade vi köpt en tamburmajor till hallen. Jag blev livrädd för den när jag gick upp i mörkret om natten för att gå på toaletten. Den såg ut som något levande. Då sa David: »Tänk om det man tror att man ser när det är mörkt faktiskt finns på riktigt just då?« Vi utvecklade idén och sedan filmade och regisserade David medan jag skådespelade. Vi lade upp den på Youtube med texten: »By David Sandberg. With Lotta Losten.« Om vi hade kunnat göra om allt igen hade vi inte gjort så.

Varför?

– Ett tag hade filmen bara några hundra visningar. Men sedan postade någon en länk på Reddit, och den blev viral. Tre dagar senare väcktes David av telefonsamtal från agenter och manager i Hollywood som ville prata med honom. Vi var helt oförberedda. Först kändes det helt självklart att David fick all uppmärksamhet eftersom han ju regisserat och stod för den större delen av det tekniska arbetet. Samtidigt: svenska tidningar skrev om David och »hans fru« utan att nämna mig vid namn, som om jag bara var hans skådespelare och allt annat var hans geni. Jag var med i varje del av arbetet och såg till att filmen blev av när David ville ge upp halvvägs igenom. Nu har vi förstått att jag faktiskt var producent. Men då fick vi ändå höra av oss till medier och säga: »Snälla, skriv ut Lottas för- och efternamn i alla fall.«

David fick uppdraget att regissera Lights Out som långfilm i Hollywood. Vad blev din roll?

– Kortfilmens fans propagerade för att jag skulle få spela huvudrollen. Men jag hade aldrig agerat på engelska förut – aldrig i en stor film, aldrig i Hollywood. Så vi hade en annan roll uttänkt till mig. Samtidigt var vi så nya att vi inte vågade ställa för höga krav. Under manusarbetet ändrades rollfiguren till någon som inte riktigt passade mig, och när vi kom till Los Angeles föreslog studion att jag skulle göra en liten cameo. Först då vågade vi säga ifrån. Det blev en liten roll i inledningen, som en hommage till kortfilmen.

Hur var det att komma till Hollywood?

– USA överlag är väldigt gammaldags i hur de ser på ett äktenskap. Jag blev presenterad som Davids fru – som »Mrs Sandberg« istället för Losten. När jag presenterades fick jag något glatt beröm över mitt utseende, sedan var jag direkt bortglömd och man pratade med David istället. Men jag var med på inspelningen, gick på alla testvisningar och sa vad jag tyckte för att visa att det var vår kortfilm som blev långfilm.

Sedan dess har David fått större och större uppdrag. Först Annabelle: Creation – och nu den påkostade superhjältefilmen Shazam! Hur har saker utvecklats för dig?

– Det har varit både fall framåt och steg bakåt. Inför Annabelle: Creation var det självklart för studion att jag skulle ha en roll, men jag var inte involverad annars. Det är numera givet att jag ska ha en roll i Davids filmer och vi ger mig större och större roller för varje film. I Shazam! spelar jag en forskare som arbetar tillsammans med filmens onding, Mark Strong. Någon dag ska det bli en huvudroll. Men den viktigaste framgången är att vi sedan något år tillbaka fått våra representanter att sälja in oss som ett producentteam. Vi tittar på att filmatisera historier som verkligen rör kvinnor och går på möten med filmbolagen tillsammans. Framöver kommer jag att vara producent för allt som David regisserar. Det känns äntligen som om folk börjar se oss som en enhet.