»Det här är en grej som låter lite shady«

Alexander Zahari hjälpte ambitiösa ungdomar att starta företag. Sedan gjorde han sitt »livs enda kompromiss«, drogs in i Högskoleligan och bistod mindre flitiga ungdomar att fuska på högskoleprovet.

»Det kanske är lätt att säga i efterhand, men den morgonen hade jag en känsla att något skulle hända. Jag kom till Fredriks* lägenhet strax efter sju och märkte att den såg annorlunda ut. Soffa, TV, allt sådant var bortplockat. Telefonerna låg på ett stort bord mitt i rummet. Persiennerna var neddragna och de hade ljudisolerat med madrasser och textilier. Rummet var helt anpassat för verksamheten. Mitt enda jobb var att ringa upp de kunder som befann sig inne i provsalen och sedan skriva upp om det var problem med någon telefon. Strax efter andra provpasset hörde jag ljudet av krossat glas och såg två hackor stickas in genom persiennerna. Bara några sekunder senare bröts dörren upp av människor iklädda stridshjälmar, skyddsglasögon, skyddsvästar med kameror på … De skrek åt oss att lägga oss på golvet. Sedan tog de mig till polisstationen och satte mig i en sex kvadratmeter stor fyllecell som var kaklad från golv till tak. Jag satt inlåst i tre dagar och hade en hel del tid att tänka på hur jag hamnat där.

Jag har alltid drömt om att driva eget företag. Min pappa är från Malmö, min mamma är född i Istanbul av grekiska föräldrar som flydde till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Jag växte upp i ett bra område i Norrköping, men mina föräldrar jobbade i vården och klarade sig precis på sina löner. Jag och min pappa bråkade mycket under halva min barndom, så jag såg upp till en av mina morbröder. Han kom till Sverige som nioåring men lyckades starta både en trafikskola och en halkbana. När jag skulle välja gymnasium var mitt enda kriterium vilken nivå de hade på sin Ung Företagsamhet-utbildning.

Sista året på gymnasiet uppmärksammades de sjunkande skolresultaten i matematik, så jag och tre kompisar gjorde en bok som skulle förenkla inlärningen. Efter studenten var det bara jag som ville driva företaget vidare. Jag sökte stöd hos både Nyföretagarcentrum och statens innovationsbank Almi, men jag upplevde inte att jag fick någon hjälp. Det fick mig att fundera: Varför driver så få unga människor företag? Jag fördjupade mig i frågan och började se det som mitt uppdrag i livet att ändra på den saken.

Efter att ha jobbat inom bank och försäkring i några år registrerade jag mitt företag. Affärsmodellen var ett coworking space där unga kunde sitta tillsammans och hjälpa varandra. Jag tog över hyreskontraktet på en lokal i Norrköping samtidigt som jag började plugga kandidatprogrammen i ekonomi och psykologi. Det var svårare än jag trodde att hitta hyresgäster, och kostnaden för lokalen var tung med tanke på min bleka ekonomi. Jag lånade pengar av mamma och tog en del av studiemedlen, men då fanns inte mycket kvar att leva på. Jag sökte extrajobb på allt från matbutiker till slamsugningsföretag, men de svarade inte ens.


Tidsbegränsat erbjudande

Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digital prenumeration!

Filter Digital
0 kr första månaden*

Populärt!
  • Alla artiklar på magasinetfilter.se
  • E-tidning och app
  • Nyhetsbrev
  • Digitala arkivet
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Tidningen hem i brevlådan

Filter Total: tidning + digitalt
49 kr i månaden**

  • Alla artiklar på magasinetfilter.se
  • E-tidning och app
  • Chefredaktörernas fredagsbrev
  • Digitala arkivet
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Tidningen hem i brevlådan

* Första månaden, därefter 39 kr/mån.
**Debiteras varannan månad (98 kr).
Avsluta när du vill.

Artikeln publicerades ursprungligen i Filter #67 (18 mars 2019) och är skriven av .