Live Aid, gigekonomin och fotot av Napalmflickan – bästa dokumentärerna just nu

Vill du hitta en spännande reportagebok, dokumentär eller verklighetsbaserad podd? Här tipsar Madelene Pollnow om de bästa verkliga berättelserna just nu.

Live Aid – 40 år

SE: Alla fyra delar finns på SVT Play.

När Filter i somras pratade med musiknestorn Jens von Reis om hans retroserier Eighties, Nineties och Noughties delade han med sig av en av sina värsta intervjuupplevelser. Till ett avsnitt om välgörenhetskonserten Live Aid 1985 fick han audiens hos hjärnan bakom spektaklet: den notoriskt vresige rockaren Bob Geldof. Eighties var primärt nostalgisk mys-TV, men eftersom det just då pågick en debatt om de insamlade pengarna verkligen hade hamnat hos de svältande människorna i Etiopien, slängde von Reis in en fråga om saken.

»Han blev så jävla förbannad«, berättade von Reis för Filter. »Han höll en föreläsning på 15 minuter. Kanske visade det varför det var just Geldof som genomförde det där projektet – för han visade enorm passion.«

Till Live Aids fyrtioårsjubileum har CNN och BBC producerat en dokumentärserie om det osannolika spektaklet – inklusive uppföljaren Live 8. Ikoner som Bono och Sting, liksom politiker som George W Bush och Tony Blair, skänker stjärnglans till de fyra fyrtiominutersavsnitten. Men det är Geldof, och den där rasande passionen som Jens von Reis fick erfara, som är seriens behållning och hjärta.

 

Den sista milen, av Julia Lindblom

LÄS: Finns i bokhandeln nu.

Under den gångna veckan har svenskarna beställt tiotals miljoner paket. Många av dem kommer att levereras av bolag som Budbee och Airmee, som ser till att Black Week-fynden antingen kommer till en dygnetruntöppen paketbox eller direkt till dörren. Men bakom den för beställarna bekväma tjänsten döljer sig utnyttjade migrantarbetare, smutsiga dieselbilar och komplicerade bolagsupplägg.

I journalisten Julia Lindbloms nya bok granskar hon bolagen som står för det som på branschspråk kallas sista milen-leveranser. Problemen känns igen från tidigare genomlysningar av gigekonomin: underbetalda arbetare med märkliga anställningar styrs och kontrolleras av appar som följer varje steg de tar. Och säger appen att de inte gör ett tillräckligt bra jobb, ja då är det tack och hej. Den sista milen är en något spretig bok som hade tjänat på ytterligare en runda hos redaktören, men det som sticker ut är det gedigna fotarbetet. Intervjuerna med förarna ger kött och blod till de skuggfigurer som ser till att paket magiskt hamnar utanför ens dörr. Flera citat från Instabees VD Alexis Priftis får en att hoppa till. Och det är föredömligt att Lindblom satt sig utanför Airmees terminal för att räkna hur många miljöbilar det påstått miljövänliga bolaget faktiskt har (spoiler: 0). 

 

The Stringer

SE: Streama på Netflix.

Ett av världens mest kända fotografier föreställer en naken vietnamesisk flicka som brännskadad springer framför en fond av bolmande napalm. Bilden på Phan Thị Kim Phúc gjorde den 21-åriga fotografen Nick Út världskänd: han vann Pulitzerpriset och World Press Photo of the Year och har under decennier berättat historien om hur han tog den ikoniska bilden. Nu hävdar en dokumentärfilm av Bao Nguyen att fotografen i själva verket var någon annan.

The Stringerinleds med att fotografen och journalisten Gary Knight nås av ett mejl. Avsändaren är Carl Robertson, bildredaktör på AP:s redaktion i Vietnam under kriget. Han hävdar att han på uppmaning av sin chef ändrade bildbylinen till den AP-anställde Út istället för ett credda den verkliga fotografen, en frilansare. Eftersom det gått 50 år minns han inte frilansarens namn och ber om Knights hjälp att finna honom. Under knappa två timmars dokumentär följer vi jakten på den andra fotografen och, när han väl är funnen, på bevis som talar för hans sak. Till slut genomförs en avancerad bildanalys som kommer fram till att Út omöjligen kan ha tagit bilden eftersom han befann sig alldeles för långt från Phúc. Dokumentären premiärvisades på Sundancefestivalen, då även AP släppte en egen utredning om fotografiet. De anser det inte motbevisat att Nick Út tog bilden. World Press Photo har däremot, efter en egen undersökning, beslutat att inte längre stå bakom Nick Út som upphovsperson. Se den rafflande berättelsen och bedöm själv.

Publicerades 28-11-2025. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!