Julbordets hemligheter

Sällan viftar matföretagen så intensivt med den svenska flaggan som när det lackar mot jul. Men hur blågula är egentligen julbordets korvar, sillar och andra godsaker?

Denna text publicerades i Hunger #6 (2014). 

Till julen 2008 tröttnade matjätten Axfood. Varje år hade man sammanställt sin statistik över julförsäljningen för att kunna kora svenska folkets favoriter på julbordet. Men att lägga tid på denna topplista kändes alltmer meningslöst. År efter år var det ju exakt samma rätter som toppade – med julskinkan som ohotad etta. Presschefen Ingemar Kroon konstaterade uppgivet i en TT-intervju att vi svenskar är »oerhört traditionella« när det gäller julmat. Sedan länge är det en noggrant definierad uppsättning julrätter och tillbehör som gäller. Och de flesta av oss fokuserar på vissa bestämda matinslag som bara måste finnas med. Utan doppet i grytan, rödkålen, lutfisken eller julölet blir det liksom ingen riktig jul.

Just till jul är det för många konsumenter dessutom extra viktigt att maten är så svensk som möjligt. Trots att vi köper tonvis med dansk fläskfilé under resten av året vet de stora kedjorna att en julskinka från samma lands djurfabriker kan vara ytterst svårsåld. Endast 10 procent av de skinkor som tronar på svenska julbord har suttit på utländska grisar.

– Svenskar är aldrig så svenska som vid jul. 98 procent av oss äter julbord. Och julskinkan är ett måste. För de flesta, tre av fyra, ska det absolut vara en svensk skinka, sade Petra Blomberg, försäljningsdirektör på Scan, inför förra julen.

Vill du läsa mer? 0 kr första månaden!

Vi ger dig oväntade avslöjanden, möten med kulturens mest intressanta personer och berättelserna du inte vill missa. Bli Filter­prenumerant.

Testa nu

Har du redan ett konto? här.

Publicerades 27 november 2018. Artikeln är skriven av .