Samir dömdes för en våldtäkt han inte begått

Den svenska samtyckeslagen har gjort att fler åtalas för våldtäkt, och att fler döms på enbart muntlig bevisning. Det gör att våldtäktsmän riskerar att frias – och oskyldiga att fällas. En av dem är Samir, som dömdes för en våldtäkt han inte begått.

MISSA INTE

Läs hela Filters granskning av den svenska samtyckeslagen här.

Den svenska samtyckeslagen har lett till långt fler fällande domar för våldtäkt, från cirka 200 om året till över 300. Även andelen domar som enbart avgörs av muntlig bevisning har ökat – för brottsrubriceringen oaktsam våldtäkt gäller det hela 46 procent.

Det innebär att domstolarnas trovärdighetsbedömningar av vittnesutsagor i många fall är helt avgörande. Samtidigt visar vittnespsykologisk forskning att det då är närmast omöjligt att leva upp till rättsstatens krav om att den misstänktes skuld är »ställd utom rimligt tvivel«.

Flera tunga juridiska instanser förutsåg just det här problemet, men lagen infördes ändå.

Dömdes för våldtäkt

I Samirs fall träffades parterna genom en dejtingapp, och ömsesidigt sex övergick till vad kvinnan hävdade var ett övergrepp. Eftersom hon även berättat detta för en kompis och en läkare bedömdes hon som mer trovärdig, och Samir dömdes till två års fängelse och att betala ett skadestånd på 115 000 kronor.

Efteråt visade det sig att kvinnan utifrån snarlika uppgifter hade anmält åtta andra män. Sedan Samir överklagat domen visade forensiska fynd att samlaget dessutom inte kunde ha skett som kvinnan uppgivit, och hovrätten gjorde en helt annan bedömning av hennes berättelse.

– Skulle jag få sitta i fängelse för någonting jag inte har gjort, hade jag inte levt i dag, kommenterar Samir den friande domen. Det är inte bara de två, tre åren, utan allting börjar när man kommer ut. Det är då man ska berätta att man inte har gjort något, och ingen kommer att tro på en.

Osäkra utgångar i våldtäktsmål

Hur vanligt det är med falska anklagelser vet ingen, eftersom svenska åklagare rutinmässigt undviker att inleda förundersökningar om brottet. Men att de bevisligen finns ökar pressen på domstolarna.

Sociologiprofessor Åsa Wettergren avslutar under våren det fyraåriga forskningsprojektet Våldtäkt eller samtycke? Effekter av den nya våldtäktslagstiftningen på juridiskt tänkande och praktik. Tillsammans med två kollegor har hon följt rättegångar, gått igenom domar och intervjuat advokater, domare och åklagare om lagstiftningen och dess tillämpningar.

Enligt Wettergren finns en frustration inom domarkåren:

– Domare har traditionellt argumenterat att trovärdighet, det har ingen betydelse, vi går på den objektiva bevisningen – om den är tillräckligt stark fäller vi. Men i våldtäktsmål kan de inte argumentera så, eftersom just trovärdighet och intryck har så stor betydelse.

I sina diskussioner med domare har forskarna kommit fram till att det som fäller avgörandet när ord står mot ord inte behöver vara mer än vilken berättelse som »känns sann«.

– Många domare trycker att det är jättebesvärligt, säger Wettergren. Det krockar med rättsväsendets idéer om rationalitet och objektivitet.

De osäkra utgångarna i våldtäktsmål irriterar också många advokater. Carolina Nilsson, som arbetat med sexualbrott i 15 år, säger:

– Det är ett lotteri både i fråga om huruvida det väcks åtal eller läggs ner, och huruvida det blir friande eller fällande dom.

Läs mer om deras och många andras upplevelser av den svenska våldtäktslagstiftningen i Filters granskning Slumpens skördar.