Krogkritikens död

När Erik Eje Almqvist arbetade som restaurangrecensent utsattes han för mutförsök, hot och fjäsk. Det var då.

Det var sent på kvällen när ett okänt nummer ringde på min telefon. Mannen i luren presenterade sig och förklarade att han drev ett litet restaurangimperium i centrala Göteborg. Jag visste vem han var, och efter att ha besökt flera av hans krogar hade jag förstått att han givit sig in i branschen av helt andra anledningar än att han var intresserad av bra mat.

Jag tänkte på den egendomliga rätt jag serverats på en av hans restauranger någon vecka tidigare: ett gäng sladdriga sparrisar, några sorgsna räkor och fyra överkokta ägghalvor som placerats ovanpå fyra skivor gravlax och kylskåpskall romansallat. Alltsammans dränkt i rhode island-sås. Restaurangen var den typ av ställe som av naturliga skäl saknade stammisar och istället inriktade sig på att locka till sig turister och ovana uteätare med Medelhavskitsch och billiga priser.


Prenumerera digitalt för 39 kronor i månaden!

Läsning på sajten och app för e-tidning. Avsluta när du vill.

Prenumerera

Har du redan ett konto? här. Sugen på en pappersprenumeration? Teckna här.

Artikeln publicerades i Filter #64 (24 september 2018) och är skriven av .