I november i fjol, medan svenskarna diskuterade coronastrategin och nätshoppade julklappar, reste Malena Rembe genom de forna stridszonerna i de inre delarna av Syrien och Irak. I utbombade städer som Raqqa rådde utegångsförbud på grund av pandemin och Rembe fick hela tiden kontrollera sin syresättning med en pulsoximeter. Där fanns ingen sjukvård att tala om, och visade hon tecken på smitta skulle det ta en dag att ta sig ut ur landet – om gränsen råkade vara öppen.
Under sina två veckor i området träffade hon yazidiska kvinnor som levt som sexslavar i Islamiska staten, premiärministern för det kurdiska självstyret i Syriens östra och norra delar och, framför allt, invånare i de två lägren al-Hol och al-Roj, där tiotusentals människor som tidigare levde i Islamiska statens kalifat nu sitter. Kurderna har delat in de gigantiska tältlägren i olika zoner, där syrier och irakier som bara råkade bo i territorier som IS lade under sig återfinns i den minst övervakade. Säkerheten är högre där de syrier och irakier som reste för att ansluta sig till IS hålls fångna, och allra högst i zonen för dem som betraktas som farligast – de som anslöt från fria och självständiga länder.
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!
