Blir man friskare av att bada bastu?

Att Sverige för första gången skickat ett humorbidrag till Eurovision Song Contest hindrar inte massmedia från att vaska efter korn av seriositet. Är det kanske bra, på riktigt, att basta?

I Bara bada bastu snuddar Kaj själva vid ämnet i den första versens tredje rad, där de hävdar att bastubad är »bästa båoti«, österbottniska för botemedel, »för kropp och själ«.

Alltifrån TV:s och radios diskussionsprogram till dagstidningarnas livsstils- och vetenskapsredaktioner har på sistone uppmärksammat forskning som förkunnar saunans förtjänster. Utsagorna handlar oftast om minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, och ibland generellt bättre allmänhälsa. De populäraste auktoriteterna i sammanhanget är Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå universitet, och »bastudoktorn« Hans Hägglund, professor i hematologi vid Uppsala universitet. De brukar i sin tur referera till resultat från Jari Laukkanens forskargrupp i finska Kuopio, som – typiskt nog – ligger bakom en försvarlig andel av världens saunastudier.

Relaterat

Har du också fått lära dig att depressioner kan botas med träning? Glöm det.

Forskningen alla hänvisar till är i stort sett värdelös.

Finns det något som talar för att rödljusterapi funkar?

Sociala medier kryllar just nu av svindyra lampor som ska ge dig allt från vackrare hy till bättre hälsa. Filters flumkoll undersöker om de är värda pengarna.

Därför är idén att du kan avgifta din kropp inte riktigt frisk

I 20 års tid har vi matats med budskapet att vi blir friskare, snyggare och lyckligare av att »detoxa« våra kroppar. Filter förklarar varför det inte bara är oskyldigt humbug.