Utan min dotter

Varje år anklagas föräldrar för att ha misshandlat sina bebisar genom skakning. Det enda beviset är en medicinsk diagnos, ändå omhändertas barnen direkt. Men sker det verkligen på rätt grunder?

På kylskåpet sitter fyra bilder. På den ena syns en bebis som verkar le, trots att hon bara är ett par dagar gammal. Annars är det första man tänker på att hon är svullen i ansiktet, att ögonen bara är små springor och att huden är rödaktig. I dag är Sara sex år gammal, med sin mammas svarta hår och en stor kärlek till dans. Kortet bredvid visar hennes storebror Elliott, som nu är sju år och sysslar med kampsport. Han har precis fått vattkoppor och ligger i sitt rum och kliar sig lite förstrött på armen medan han ser på film. Sara är inte hemma.

Vid det runda köksbordet kurar deras mamma Nancy i en vit kofta. Pappa Karl dricker kaffe från espressomaskinen. De berättar om hur de träffades för nästan tio år sedan i Bangkok. Det är Nancy som leder samtalet, men ibland flikar Karl in något.

Karl var i Thailand tillsammans med en kompis för att ägna sig åt sin nya passion, dykning. De hade precis landat i Bangkok. Det var hett och de var jetlaggade, så de slog sig ner på första bästa kafé för att äta glass. Nancy hade precis slutat sitt arbetspass som marknadschef för en internationell smyckesfirma och gick till kaféet för att ta något att dricka. Så fort hon kom in genom dörren såg hon de två långa, blonda svenskarna som satt och åt glass som om de vore barn. Hon och Karl tittade förstulet på varandra och började till slut att prata. När Nancy kom hem på kvällen sade hon till sin mamma: »Jag tror att jag har träffat mina barns pappa.«


Prova Filter i två månader för 19 kronor!

Därefter 39 kronor/månad. Avsluta när du vill.

Beställ här

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?


Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto