Blir man friskare av att bada bastu?

Filter presenterar: En granskning av ett vetenskapligt påstående kopplat till Eurovision.

Att Sverige för första gången skickat ett humorbidrag till Eurovision Song Contest hindrar inte massmedia från att vaska efter korn av seriositet. Är det kanske bra, på riktigt, att basta?

I Bara bada bastu snuddar Kaj själva vid ämnet i den första versens tredje rad, där de hävdar att bastubad är »bästa båoti«, österbottniska för botemedel, »för kropp och själ«.

Alltifrån TV:s och radios diskussionsprogram till dagstidningarnas livsstils- och vetenskapsredaktioner har på sistone uppmärksammat forskning som förkunnar saunans förtjänster. Utsagorna handlar oftast om minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, och ibland generellt bättre allmänhälsa. De populäraste auktoriteterna i sammanhanget är Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå universitet, och »bastudoktorn« Hans Hägglund, professor i hematologi vid Uppsala universitet. De brukar i sin tur referera till resultat från Jari Laukkanens forskargrupp i finska Kuopio, som – typiskt nog – ligger bakom en försvarlig andel av världens saunastudier.

Deras mest inflytelserika vetenskapliga artikel publicerades 2015 i den ansedda tidskriften Jama. Studien utgick från data som samlats in under 1980-talet om runt 2 500 medelålders män i mellersta Finland, och följde upp hur många som senare i livet drabbats av hjärt-kärlsjukdom. Kuopioforskarna tyckte sig ha funnit ett tydligt samband: ju mer man bastade, desto mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Helst skulle man svettas 4–7 gånger i veckan mellan fyra väggar i träpanel.


Tack för att du läser Filter

Skapa ett gratiskonto eller logga in för att fortsätta läsa.

 

Sugen på en prenumeration? Teckna här!

Publicerades 14-05-2025. Artikeln är skriven av .

Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!